Don't count the days

Chat roulette

2010-05-18T01:25:00.002+02:00

Fick nys om chat roulette för ett tag sedan. Verkar roligt men har tänkt att det behövs något mer än det vanliga för att det ska bli bra på riktigt. Här kom svaret hur man skulle lösa det! Helt fantastiskt, skrattade högt här i min nattliga ensamhet.

Helt fantastiskt!

2010-05-05T16:21:00.001+02:00

En pentatonisk skala

2010-03-06T23:30:00.002+01:00

En liten video med Bobby McFerrin. Helt fantastiskt! Kan inte låta bli att dela med mig av den här.

Drippelidropp eller effekten av blommande björnbär

2010-03-02T09:58:00.003+01:00

Att få mig att vakna på fel sida är något mitt tak är specialist på. Att behöva kliva upp för att skura golv för att man har fjorton meter snö som smälter på ett läckande tak är ingen favorit. Så när skurandet är gjort, nya handukar har lagts ut och kaffet har kokats, sätta sig vid datorn och ta ett snabbesök på instrumentdelen av blocket och hitta en annons på en banjo där texten lyder:

Femsträngad bluegrassbanjo säljes. Inköpt för ca fyra år sedan. Knappt använd. Extra strängset, picks samt hårt fodral medföljer. Hämtas helst men kan skickas mot frakt. BVSA. BVFABB (billigare vid framförande av Blackberry blossom) ;)

Den där sista raden har totalt förändrat min dag. Jag blev så glad över att se en person i ett sådant sammanhang använda sig av bara ett uns mer glädje än sedvanligt, och att göra det genom att visa någon form av kärlek till musik är fantastiskt. Hade jag haft pengarna hade jag hellre köpt den banjon än vilken annan banjo som helst. Priset kvittar.

Jag blev tvungen att skicka ett mail och ursäkta mig för att det inte handlade om ett köp men tacka för en fin annons. Just nu lyssnar jag på min tionde version av låten på spotify och fan vad jag ska lära mig åtminstone gitarrdelen av den. Jösses det blir ett jobb.

För att åter anknyta min dag till vatten från ovan ska jag gå och ta en dusch. Sen skola, skissande, planritningar, Keynote, textboard osv.

Peace out

BDMHAA (bättre dag med hjälp av andra) ;)

Ögonblick

2010-02-11T15:30:00.004+01:00

Efter att ha legat sjuk i en förkylning i fyra-fem dagar så börjar jag fundera. Till en början på varför jag blev så sjuk och svaret verkar vara att jag efter en oerhört stressig period i skolan avslutade ett projekt och tillät mig själv att slappna av. Således kom ansträngningarna ikapp med min tålighet.
Om det nu är så att det här stämmer så verkar det som om jag kanske behöver förhålla mig till vad jag gör på ett annat sätt. Jag behöver alltså lugna ner mig i skolan. Kan detta vara fallet? Tittar man på timmarna, tankarna och engagemanget så verkar det rimligt men jag vill inte. Jag brukar prata om min utbildning med ord om att jag funnit rätt, att jag får revanch på min oansvariga ungdom och att det är så förbannat roligt. Jag har till och med nämnt att jag känner ett syfte med det jag gör och jag kan nog erkänna att det är en känsla jag aldrig känt förut, inte i den större meningen iaf. Det känns som svåra val jag behöver ta nu. Om hur jag ska förhålla mig.

Nog om det.

Lyssna på detta, Dan Deacon, och i synnerhet första låten Build voice. Den är oerhört vacker och storslagen utan att vara pretentiös.

Jag har en känsla i kroppen. Den har att göra med titeln på bloggen. Jag tänker på det mycket. Att fånga dagen. Troligtvis världshistoriens mest kliché-artade uttryck men troligtvis också det viktigaste. Carpe Diem. Det spritter i kroppen när jag uppfyller kraven, när jag får dagarna att räknas. Det finns alldeles för mycket att uppleva och förstå för att över huvud taget ha möjlighet att släppa iväg den korta tid man har på annat. All den närhet, insikt och kunskap som finns där ute och inne i mig vill jag fånga. All den kärlek. Kärleken vill jag fånga. Hålla ömt och aldrig tappa taget om.

För ett tag sedan började jag skriva en låt om de här känslorna. Det är oerhört svårt att ge rättvisa åt så stora tankar men jag behövde försöka. Och oavsett om låten kommer sluta som en bra eller dålig låt så kommer tiden då jag skrev den ha uppfyllt de krav som behövs för att jag ska ha gjort det jag försökt beskriva. Genom att försöka beskriva känlan av att vilja fånga dagen så har jag fångat dagen. Det är en vacker företeelse.

Ett utdrag ur texten med stora möjligheter till grammatiska fel:

I can hear footsteps behind me walking away
people have left when i´ve wanted them to stay
But i don´t need pictures or evidence of you
and even if we're far away i hope you feel the same way to
We'll seize the day
wont loose it

Don't count your days make your days count
inverse reverse deny your doubt
silently spell the words
then let them loose like small birds
from your mouth
seize the days
we won't loose 'em

Mer än ett minne

2010-01-27T01:06:00.005+01:00

Läste nyss denna blogg. Där berättade han om de 8 skivor under tvåtusentalet som hade betytt mest för honom. Inte nödvändigtvis vilka som var bäst utan de som just betytt mest. Jag valde att göra samma sak. Så nu sitter jag här nästan tre timmar senare och tror att jag har kommit fram till mitt resultat. Det är reserverat för vissa ändringar dock. Jag har utgått uteslutande från datorn och det kan hända att vissa skivor inte har legat inlagda här och det skulle kunna ha lett till att jag glömt något. Skillnaden på denna från den jag tagit inspirationen från är att den är en top tio och inte en topp åtta samt att den här säkerligen inte kommer sluta med en lika utförlig och genomtänkt förklaring. Nåväl. De är inte i någon ordning av favorisering utan följer alfabetet för att... hmm, tja bara för att.

At the drive-in - Relationship of Command (2000-2001)
Av de nästan 30 förslag jag hade från början så var den här en av få som inte hade en direkt förklaring till varför den skulle vara med. Dock är den kvar här på top tio. Det kan ha att göra med allsången i parken, eller hur jag minns vilken kraft den gav mig. Vart jag än gick så var den med i cd-caset till min bärbara cd-spelare och när jag kände att jag behövde lyftas på ett eller annat sätt så var det den här som gick igång. Det får vara anledning nog utöver hur genialiskt skriven och väl utförd den är.

Fireside - Elite (2000)
Hade denna lista handlat om 90-talet så hade fireside också varit med. Skivan Uomini D'Onore var troligtvis den enskilda skiva som fick mig att börja lyssna på musik på ett "vuxnare" sätt. Att gå ifrån att dansa till michael jackson i sovrummet till att sätta i hörlurarna för att gå på promenad och insupa världen med hjälp av den skivan. Tonåren hade kommit och tonårskänslorna där med. Detta fick Uomini D'Onore representera. Varför Elite hamnar här är av andra själ. Först och främst för att den fick mig att ifrågasätta vad jag lyssnade på. Innan hade Fireside var de allsmäktiga husgudarna för den pojke jag var. När denna kom förstod jag egentligen väldigt lite och kunde inte alls ta till mig den. Det var nog bra för mig. Det hjälpte mig till mitt kritiska öra som jag idag är tacksam för. Det dröjde nog inte mindre än ett eller två år innan jag plockade upp skivan från de gamla hjältarna igen. När jag gick igenom den var det helt förändrat. Jag förstod. Den var gjord med en intelligens och mognad jag inte hade klarat av innan men nu var jag redo.

Godspeed you! black emperor - Lift Your Skinny Fists Like Antennas to Heaven (2000)
Detta är den enskilt tyngsta på listan. Kanske inte hårdaste men den har ett oerhört mörker. Samtidigt har den något så vackert att jag fortfarande efter så många år har svårt att lyssna på den för den berör mig så mycket. Jag vet precis de ögonblick då jag kommer bli orolig för att mitt hjärta kommer slå för hårt och jag vet de tillfällen då jag kommer känna något så starkt att jag är nära till tårar. Det är svårt att förklara vad den här skivan gör med mig men jag vet inget här i mitt liv som någonsin har berört mig på samma sätt. Det är någon konstig sötsur sås av känslor som är så udda så jag inte kan placera dom.
För att tillägga så är titeln den absolut bästa titel jag vet. Bok som film som skiva. Har jag i något sammanhang blivit frågad efter ett favoritcitat så är det den här titeln som kommit upp. Jag målade tavlor med den här texten på, gjorde spraymallar och planerade länge en tatuering med titeln.

José González - Veneer (2003)
Den här skivan var för mig ett ingångssteg till singer/songwritervärlden. Något som för mig var relativt nytt och som jag här förstod på riktigt. Den berör/berörde mig på många plan och hade nåt slags sound som var helt nytt för mig. Ett djup och ett lugn och skört.

Kanye West - The College Dropout (2004)
Kanske listans vilda kort? Jag tror knappt jag kan förklara det på något vettigt sätt. Troligtvis var det med den här skivan som jag först började intressera mig för produktionsteknik. Här som jag fick förståelse för hur svårt och häftigt och bäst det kan vara med en sampling. Den ändrade nog mycket av min uppfattning kring hip hop och hur den kunde representera andra känsloregister. Hip hopen har alltid varit med i form av Fugees, WTC, en massa svenskt och annat löst från min storebror som influerade mig men här var den kanske min egen på något sätt.

Mono - One step more & you die (2003)
Den här innhar rekordet av känslomässig upplevelse under inlyssning. Ensam på Bandyläktaren en natt på sena natten i slutet eller början av sommaren. Minns bara att det var kallt. Jag minns hur morgon solen bländade mig nåt otroligt när den i samma sekund som låten Com(?) slog över i 8 minuter och 40 sekunder in i det tyngsta stycket i mannaminne. Jag kunde inte greppa hur vackert det var med den tidiga disiga morgonsolen stigandes över fabrikstaken tonsatta till det här.
Det minnet kommer alltid sitta kvar i mig och den här skivan likaså.

The Streets - Original pirate material (2002)
Den här kan jag inte förklara. Det får de andra tusen resencenterna som satt honom på listan över årtiondets viktigaste skivor göra. Det är banne mig bara för bra för att vara sant och det var något så oerhört nytt. Iaf i min värld.

Sufjan stevens - Greetings from michigan (2003)
Sufjan stevens - Come on feel the Illinoise (2005)
Stevens är nog den musiker som påverkat mig mest. Hans musik har nog rört mig på alla känslomässigt möjliga plan musik någonsin har kunnat göra. Han har påverkat hela min musiksmak till något annat än vad det var innan. Förändrat mitt sätt att se på musik och vad som är möjligt med den. Bättre än så kan jag inte förklara det.

Tiger Lou - Is my head still on (2004)
Den här tar nog priset i nostalgi skulle jag tror. Den har så många anknytningspunkter till tillfällen och känslor att jag knappt förstår mig på den längre.

Hej och hå vad det här blev helt galet långt. Och tid tog det. Jag tänkte att jag skulle avsluta i samma tecken och länkar till en spellista. Den har också en tidsanknytning men här handlar det om musik som gjordes innan jag fanns med i bilden. Den innehåller mest blues och soul men den har instick av pop och folk. Jaghar försökt att inte ta med de mest självklara men att inte krångla till det för mycket heller. Helt enkelt en blandning jag själv tycker är så djävulskt bra.

http://open.spotify.com/user/claeslarsson/playlist/307mSlziLMY4c1T2gD8sye

Nattugglan som inte hade facebook

2010-01-23T05:22:00.004+01:00

Det var så oerhört länge sen jag skrev nu. Blir fundersam hur jag ens ska börja ett sånt här inlägg... Jag mår bra, hur mår du? eller nåt.
Klockan är strax halv sex på morgonen och jag borde inte vara uppe. Så är dock fallet. Det kommer sig ifrån de senaste dagarnas alldeles överdrivna plugg. Jag har sovit bara ett par timmar de senaste nätterna och efter en redovisning under dagen idag tog jag mig hem och somnade på soffan. Nu är dygnsrytmen inte fin. vaknade klockan två på natten. Så kan det gå.

Jag tog bort min facebook. Det känns befriande och jobbigt på samma gång. Jag känner att jag tar ansvar för mitt privatliv och att jag på många sätt månar om mitt eget bästa när jag gör det. Dessutom får jag mer tid över åt annat som borde vara viktigare. (läs boggrubrik)
Det finns ju dock flera fördelar med facebook. Såsom det lätta och avslappnade sätt det går att hålla kontakt med gamla vänner och hur lätt det blir att hålla reda på vad som händer, såsom olika "events" och sånt. Hur som helst var det något jag valde bort. De av mina gamla vänner som jag känner ett behov av att behålla kontakten med finner jag säkert vägar för att nå.
Vill man således veta vad jag sysslar med utan möjlighet att se det på fb får man nog vända sig hit för det kan tänkas att jag kanske skriver lite mer här igen.

Här lite av det som har hållit mig uppe på nätterna.

Nu ska jag röka en cigarett och sedan gå och lägga mig igen för att somna till ppeeddeerrs senaste playlist.

2009-12-09T00:21:00.002+01:00

Fan fan fan vad jag hatar konflikter. Jag är så jävla rädd för dom. Har så svårt att stå på mig. Jag blir ju fan helt skakig när det är på allvar. Det är som att jag aldrig kommer lära mig. Det värsta är att jag tog en konflikt nu och sa något jag var tvungen att få ur mig och nu sitter jag här och så känns det bara ännu sämre. Som att jag var taskig för att jag sa det. Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte bråka och skrika som alla andra gör? Varför behöver jag ta till mig mod i en jävla halvtimme bara för att våga säga det?
Åh jag önskar jag var starkare. Varför känner jag mig som en skit? Helvetes helvetes helvetes

Ge mig whiskey

Väckning på vvs-vis

2009-10-27T09:18:00.003+01:00

Blev nyss väckt av två vvs-gubbar som trampade in i mitt rum. intemitt hus utan mitt rum! Smärre shock...
- Fan är du hemma? Vi knackade ju på.
Först blev jag lite sur men sen nämnde den ena min tavla som står inne på mitt rum. Han verkade gilla den så då bytte jag humör. Svårpåverkad är man då inte.

Vi har nyss gjort ett designprojekt i klassen om lekparker ur ett design för alla-perspektiv. Nu ska det göras en omröstning i klassen och de två bidragen som får flest röster kommer att presenteras i en engelsk designtidning. Håll tummarna.
Vi ska även presentera idéerna inför ett företag vi jobbat mot. Hags. Spännande det också.

Idag blir det till att åka till skolan. Igår fick bli en ledig dag, en av de första på länge. Har en lugn ledig vecka nu. Ska passa på att komma ikapp med grejer som har halkat efter. Ett case till en harpa ska byggas, en affisch till en monolog ska tillverkas och ett skolarbete som har hamnat på efterkälken ska göras färdigt.

Men just nu står kaffebryggaren och bubblar igång frukosten och jag ska ta mig en lång fin stund med att överföra filer från gamla datorn och dricka kaffe. Kanske till och med äta en smörgås.

God morgon.

Ett litet obetydligt ögonblick

2009-10-20T01:34:00.003+02:00

Sitter på mitt rum. Klockan är lite för mycket men det gör just ingenting. Lyssnar på Davy Graham, dagens musikupptäckt.
Första inlägget på min ny dator. Bra och dubbelbra. Är lycklig över att inte ha fått bullerskador från min förra. Nu en fin macbook pro.

spotifylänk till Davy Graham här
I lördagskväll tror jag det var så satt jag i mitt fönster i vardagsrummet, rökandes en cigarett. Tredje sidan på en ny Muddy Waters-skiva låg på spelaren. Det var höstnatt. Malin var här, var där. Efter alldeles för långt gången tid. Jag hade en filt runt mig för att skyddas mot kylan från det öppna fönstret. Hon smådansade. Vi var tysta, sa inte mycket. Jag drack russchian-schweppes. Ingen mer alkohol på ett tag. Behöver en upplevelselektion i självbehärskning.
Hur som helst, så betydde den där korta stunden mycket. Det var första gången jag kände att mitt hus verkligen var ett hem. Inte bara att det var mysigt eller fint eller bra som jag känt innan utan det var ett riktigt hem. När det är mörkt ute och bara smålamporna är tända i vardagsrummet skapas ett fantastiskt ljusspel i taket.
Jag förstod också en sak till. Att aldrig glömma bort hur fascinerande ett ögonblick kan vara. De flesta dagarna hade nog det där tillfället inte varit mer än något annat, men som tur var så förstod jag. Av någon anledning så kan ett så litet obetydligt ögonblick vara så viktigt. Den första scenen i filmen om mitt liv. Den där scenen som kommer tillbaka halva vägen in i filmen för att handlingen kommit ikapp prologen.
Så om det skulle vara fallet så är idag och imorgon fortsättningen på historien. Det kanske är nu spänningen börjar byggas upp. Vad som ska hända vet jag inte men jag ska vara uppmärksam. Se till att fascineras.

Don't count the days
Make the days count

I resterna

2009-10-10T02:26:00.002+02:00

Något händer. En förändring behövs. En vana som behöver vänjas av. Ett problem som behöver bekämpas. Finna mig själv i resterna som finns kvar. Lättare har jag gjorts. Vänner står vid. Känner mig tacksam men ändå min egen kamp. Slåss för att inte stanna kvar. Inse att jag aldrig är mer än vad jag är och att berget jag står inför måste bestigas. Pinsamt låtsaspoetiskt att skriva så men det är så. Jag kanske är sån... Må så vara. Något händer. En förändring krävs. Ska inte slukas. Inte i eget självförakt. Inte som dom före mig. Här tar det slut. Inte mer. Det är dags. Jag ska fånga den jag är och inte det jag förstör i mig själv och ändra på skiten. Släppa anonymiteten i mig och släppa fram den som är jag. Det gör så ont. Mina händer skakar men det är så det är. Det som händer händer och det som sker ska ske. For the times they are a-changin'

Silent Night

2009-10-08T04:17:00.002+02:00

Om jag ändå inte ska hålla på att sova så kan jag ju försöka fördriva tiden. Bloggen. Gillar bloggen. Efter att ha sett klart tredje säsongen av Dexter sätter jag mig här.

Av någon anledning jag själv inte kan förstå hade jag en Take That-låt sparad i en av mina spellistor. Låten var inte mycket att hänga i granen men låttiteln tilltalade mig och situationen jag är i. Up all night hette den. Jag testade att söka på titeln och fick en massa träffar. En av träffarna var fan så fet att jag inte förstår vad som händer. Nattens vakenhet kanske ska användas till att lyssna på bandet. The Waifs.

Lägger upp en andra spellista. Den är inte mer avancerad än den igår. The Waifs-låten är med och den sista låten är en hälsning till flickan min som jag saknar så mycket.

Sleepless 2

God natt

Oh Holy Night

2009-10-07T04:02:00.002+02:00

Fyra. Jag kan inte sova. Inatt igen. Om jag bara kunde förstå varför. Vill inte tillbaka till sömnlösheten, den har jag haft nog av för en livstid. Troligtvis är det fixat inom en snar framtid. Låt det gå en vecka så går det över. Vill bara inte att det ska bli som förr och jag oroar mig. Idag missade jag skolan på grund av det. Det gick för långt. Passerade en gräns då jag inte tycker det känns okej längre. Brukar ändå ta mig upp trots få sömntimmar men nu efter ett tag gick det inte längre och då försvann en dag.
Det kommer alltid tillbaka i perioder och det känns alltid lika otäckt. Levande död.

Jag gör en spellista. Sleepless fick den heta. Den är inte så genomtänkt med vad som finns i den men det var och är det här jag lyssnar på denna natt.

Sleepless

God natt!

Blues

2009-09-28T16:41:00.005+02:00

Sitter i soffan i vardagsrummet med en så underlig känsla i kroppen. Lyssnar på en nyupptäckt som är så bra så jag inte vet vad jag ska ta mig till. Dave Van Ronk heter han. Tittade på No direction home (Bob Dylan dokumentär) i förra veckan. I den nämner han olika vänner och musiker som inspirerat honom. Så medan jag såg den så skrev jag ner de flesta namn de nämnde. Igår tog jag hem ett tiotal skivor av namnen jag antecknat. Dave var ett av dessa. Det var länge sen jag kände såhär. Han förmedlar något. Känns äkta på ett sätt jag sällan stött på. Som en kuriosa så var det han som först skrev House of the rising sun!!

Ett plus på allt detta är att jag i år och dagar har velat haft en gitarr med ett ordentligt bluesigt ljud. Lite som hans gitarr låter i Pastures of plenty m.fl.
Igår gick vi förbi bakluckeloppisen som brukar vara varje söndag i Gävle. Där står den. Stålsträngade gammelgamla burken med den minsta men grövsta kroppen. Kanske en skolgitarr? Kanske från 30-40-talet? Utan inskriptioner, etiketter eller loggor. Om någon kan göra ett bättre utlåtande så hojta gärna till, känner mig inte verkligen inte säker på mina gissningar om vad den kan vara för en. Fick den för en hundring och jag är förälskad. Gick runt hela dagen utan att kunna sluta spela på den. Vi hade ett projekt i skolan som krävde att vi var på stan hela dagen. Så ute i parken, på gatorna, gallerian och affärerna spelade jag. Stundtals lite pinsamt men jag kunde inte låta bli.

Här under är en bild på den i användning i bolougnern:

Slutligen vill jag tipsa om ett projekt Jag och Emma Startade upp under helgen.
http://tittavajahitta.blogspot.com/

Om jag omsluts av eld

2009-09-18T02:16:00.003+02:00

Om det är nu som är tiden
så sover jag i den
Om jag vaknar
och skakar
så är det tiden

Huset blir större när jag är ensam. Sätter mig i ett hörn i det minsta rummet längst bort. Allt växer då. Snett uppifrån ser jag det. Ett halvår har hon och jag varit ett vi, Precis på dagen, och vi är som vanligt lika många timmar bort från varandra som månader vi varit vi. Nu krånglar jag kanske till det men må så vara. Kanske är jag krånglig. Må så vara.
Isolerar. Stänger ute. Täcker för fönstret. Stänger dörren. Täcket min skottsäkra väst. Kläderna min extra hud. Musiken mitt vapen.
Att sakna är en vana. Nästan en del av min person. Ibland är det lättare, ibland svårare, ibland är det nåt helt annat. Som idag.

Om jag omsluts av eld
vaknar jag omställd
Om jag somnar
och domnar
så är det elden

Konsten att fånga dagen utan att göra någonting

2009-09-14T22:15:00.004+02:00

Sitter på skolan. Har dröjt mig kvar efter kvällskursen. Vill inte ge mig ut i höstkylan för halvtimmespromenaden hem. Det blir inte mycket skrivet här. Har flyttat in i huset och vårt internet har inte hunnit kommit. Det känns skönt. Ingen tv och knappt något internet på två och en halv vecka. Äntligen hittade jag en väg ut ur facebook-träsket. JAAA!

Tiden ägnas åt andra saker som känns viktigare nu. Skriver musik i massor. Lyssnar på vinyl. Går omkring och "donar". Jag älskar att dona. Inte städa utan dona. Lyssna på ordet bara. Smaka på det. Sortera vinylskivor i emotionell ordning, packa lådor i lådor för att spara plats, ställa konservburkar på rad och pastaförpackningar på hög. Jag har nog flyttat fåtöljen minst fem gånger. Laga mat och nästan tycka det är roligt. Diska. Det har nästan varit roligt att diska! Haha det trodde jag aldrig. Instrumenten i musikrummet har flyttats minst lika många gånger som fåtöljen. Viktigaste gitarren får nu inte stå för nära elementet men ändå inte så långt ifrån så att den hamnar i solljuset från fönstret. Lutan är finast så den hamnade på den mest synliga platsen från trappan sett. Dragspelet som inte är mycket att titta på hamnade lite snett bakom gitarrpallen. Min gamla skadade ordningshjärna har fått sig ett gäng fina timmar.
Det kanske låter som bortkastade och så smått bisarra timmar men i jämförelse med att sitta framför tv3 och någon värdelös dokumentär om fetma eller att frenetiskt leta nya statusuppdateringar på facebook så är detta fantastiskt! Jag lever, för hand, som jag ser det.

Nej nu kanske jag skulle bege mig hemåt. Ta fram furchen och fortsätta på låten jag påbörjade igår. Avslutningsvis vill jag tipsa om detta: Carpe Diem!!! Det är värt det.

Den minsta av segrar

2009-08-25T02:34:00.001+02:00

Idag klarade jag designprovet. Det betyder att när jag slutar programmet jag går har jag en examen i design. Varken mer eller mindre. För mig betyder det allt.
En gång var jag den struliga killen. Som inte fixade betyg. Som bytte skolor. Den där som egentligen, på papper, inte kunde ett skit. Vet inte om andra trodde det men det var vad jag trodde. År efter år efter år. Men om det var något jag hade så var det kreativitet. Den gjorde att jag inte föll för hårt. Jag klarade mig. Hela tiden med nöd och näppe. Hade för dåliga betyg för gymnasiet men genom den hjälp jag fick hamnade jag tillslut på bild och formlinjen på stipendie. Knappt godkänd i svenska men ett till stipendie för de texter jag skrev. Jag kunde inte skriva. Inte på papper... Visste knappt vart en punkt skulle sitta och jag kan det knappt än idag. Men jag hade min kreativitet. Det gick ändå.
En gång var jag killen som inte skulle någonstans. Precis honom. Alla vet vem han är. Idag är jag inte honom mer. Idag är jag en grown up fuckin' designstudent som ska någonstans. Från och med nu så kan jag våga se framåt, inte för långt, men ändå en bit. Varför? Jo för att det finns en plats för mig där framme.

http://open.spotify.com/track/0aXBFe4obZrnUe5SZTPXUW

Konsten att baka en tårta för att det är gott.

2009-08-23T21:19:00.003+02:00

Mitt i flyttkaoset runt mig sitter jag. Kvällen är här och mörkret kommer ju tidigt nu. Det är mycket som händer. Mycket som rör sig. Överst ligger flytten. Innan nästa tisdag så ska det vara färdigt. Då bor man i hus. Har varit några roliga dagar med målande och sånt i huset. Färg, folköl, några klunkar whiskey och en hel del musik. Fantastiskt faktiskt. Tack Emma för att du har hjälpt oss så mycket.
Det andra som sker är att skolan börjar imorgon. Är bedrövligt nervös då vi får svar på om vi klarat designprovet redan då. Första dagen.
Sommarlovet är slut. Ett par timmar till och sen kommer något annat. Inte hösten riktigt än hoppas jag.

Det känns viktigt att skriva om Peder. Som jag saknat så mycket. Har inte sett röken av varandra på över tre år och helt plötsligt är han där, i Göteborg, likadan och en helt annan på samma gång. Det var så fint att få träffa honom och Croh igen. Hoppas vi ses snart. Det är så häftigt när man förstår någon så väl att det kan gå en så lång tid mellan att man ses och att det bara fungerar. Att skratta. Fy fan vad bra att skratta.
Idag skrattade jag en hel del, fast kanske mest inombords, när Malin skickade sms och berättade att hon hade bakat en tårta. Helt utan anledning. Inte bullar och inte kakor utan en tårta. Trodde inte det hände om inte någon fyllde år eller gifte sig eller så. Det är så det ska vara. Stryk reglerna och bestäm dina egna. Kanske inte alltid men nästan. Baka en tårta för att du är sugen på tårta.

Jag vill avsluta på något bra sätt. Funderar på hur det ska gå till. Hmmm....
Skriver några ord och ser vad det blir.

Förändra det som är?
Nej låt det vara,
det flyter av sig själv
Som dragen i en älv.

Kan du förklara?
Ja jag kan åtminstone försöka.
Du förändras när tiden är inne,
när förändringen har blivit blott ett minne

Så förändring är onödig att söka?
Ingen bär sanningen men det är vad jag tror,
att du är du och ingenting annat
söker du sanningen så har du stannat

Du har den hos dig när det är i dig den bor
Den finner sin egen väg när du inte hindrar den
Ta vatten från älven och hjälp den växa där den gror.

Bearbetning undanbedes.

2009-08-06T18:28:00.004+02:00

Pang på rödbetan. Saker kan inte jobbas med. Man kan inte fixa sina känslor eller förändra det man tror på. (Låt mig förklara.) En är aldrig mer eller mindre än sig själv. Det som varit kan jag aldrig förlora, det kan bara vara mitt på olika sätt.
Ser hela tiden orden "jag har så mycket att bearbeta" skrivna. Eller så hör jag dom någonstans. Hur jag än kommer i kontakt med dom så blir de aldrig logiska för mig. Som att man skulle ta sina känslor, lägga dem på bordet, knåda lite och sen stoppa tillbaka dom i bröstet med en mer "korrekt" form. Saker har den form de har. Gör det ont så gör det ont. Känns det bra så känns det bra osv.
Vi känner vad vi känner och vi tänker vad vi tänker och det är inte ett skit vi kan göra åt det utan att sätta en metod eller en åsikt eller nån annan skit på det.
Känslor kan förändras men inte med hjälp utav verktyg. Dom kan förändras när vi står inför dom och möter dom. När vi låter dom regna över oss och när vi slutligen låter dom vara den del av oss som dom är.
Så acceptera vem du än är. Du är du och jag är jag. Varken mer eller mindre.

Så... Nog med åsiktskastningar. Det var nåt jag behövde få ur mig.

Snart beger vi oss mot Anders. Han fyller år idag och det ska småfiras. Imorgon blir det ordentligt firande istället. Malin är här och det är bra grejer. Sommaren är tillbaka och jobbet är slut. Way out west om en vecka och efter att hållit sig ifrån skolan en period så längtar jag tillbaka med stora mått. En ny klass att lära känna och nya utmaningar att möta. Fisken är fin och så vidare.

Ha det!

This little black box wrapped in brown paper

2009-07-28T01:35:00.002+02:00

Klockan är alldeles för sent. Ska upp till jobbet om ett par timmar så bör inte skriva långt. Kom nyss hem efter att ha kollat på Barnhemmet med Emma, Anders och Max. Den var bra. Hur som helst så hade jag först varit ganska flamsig när jag anlände till Anders, sedan blivit på spänn av filmen och sen återgått till det flamsiga. Nu när jag kom hem så vände allt det där och jag satte mig ner med en lugn och väldigt skön känsla. När den känslan (den är inte vilken lugn-och-skön-känsla som helst)kommer vet jag att jag ska ta fram gitarren. Det är alltid då det händer något sånär vettigt saker. Så med en kvarts improvisation och två-tre minuters slipning satt jag med det som är på videon nedan. Det är inte långt och jag har inte krånglat. Inte det "bästa" jag gjort men just nu var det bara det jag behövde och det var något jag tyckte mycket om.

Sov så gott!

Som en skugga

2009-07-25T00:27:00.002+02:00

Jag jobbar som en idiot. Glömmer bort vad jag verkligen vill. Är det så, ja så.
Visst jag jobbar, tjänar pengar och kommer kunna köpa datorn jag länge suktat efter. Kool. Men vafan. Här sitter jag klockan halv ett och ska upp om fem och en halv timme för att göra någonting jag verkligen inte vill. Prioritera mera!

Skrev en text igår. Den är obehandlad och så nära på en improvisation man kan komma i skriven form. Vet inte om jag egentligen borde lägga upp den men jag gör det i vilket fall. Kanske försvinner det här inlägget, kanske gör det det inte. Om du hinner läsa så hinner du. Fan vad jag låter bitter känner jag. Är jag det? Nej egentligen inte. Bara orden, det som rinner ur och timmen som är slagen. Allt får tala sitt språk. Saker är som dom är och aldrig något annat.
Läs den med tempo, rytm men aldrig fast takt, stanna aldrig. Det är så jag läser den... Så jag ser den.

Tomma ord
Fyller över
Väller förbi
Inget annat än sanning
Jag vill ha sanning
Innersta tanken
Och yttersta domen
Hela dig
Täckmaterial
Isolering och självaste stommen
Betänkligheter undanbedes
Ren reaktion
Rekreation
För oss
Dåtid till stoft
Poff inte mer
Bara sanna vi
Jag vill ha dig
Tomma ord
Inte mer
Sanning för fred
för krig
spelar ingen roll
det är sanningen med det hela
sluta vela
säg ditt ord inte mer
och inte mindre
definitivt inte mindre
här står jag för dig
du för mig
vi möts i allt vad vi någonsin kan vara
kan bli
jag vill ha dig
det vill jag
vi möts nu i verkligheten
ingen annan stans
det är där vi ses
kan andas
andaktsfullt ser vi på det
som en skugga
eller kanske ett ljus
vi famlar
i gråskalan där emellan
och ord får form
extasberättigade
känner vi
verkligheten är enorm
jag söker
jag vet att du gör det likaså
står på tå
lagom högt för att inte falla
kanske ska vi hoppa
eller bara ramla
möts på botten
toppen
mötas på en plats
där vi ser det innersta
yttersta
ja vad det nu än är
vår värld
hålla hand igenom den
så kan det bli
för oss
för mig
dig
alla
kan det bli så
för alla
ja inte vet jag
spelar ingen roll
här står jag
står du
vi ses
vid varandras sida
vi ses
jag ser dig
du mig
vi andas

Med mina ögon stängda

2009-07-21T23:11:00.005+02:00

Den innersta tanken och den yttersta domen, inga tomma ord.
Jag vill ha dig, inga tomma ord.

Efter de orden somnade jag. Fattade pennan och skrev orden med mina ögon stängda. Natten till idag. Lampan var redan släckt och mörkret skulle snart vända till ljus. Till dag, idag. Att ett samtal är något av oerhörd vikt vet vi alla redan. Pennan är mäktigare än svärdet och allt det där. Men när det händer mig (/en?) själv inser jag vikten. Jag är trött, trött på tomma ord. Vill ha verklighet och sanning. Ingenting annat. Vill ha dig och dig och dig men vill att det ska vara på riktigt. De ord och reaktioner som är dina innersta (eller yttersta beroende på läge och hur man ser på saken) och allra riktigaste. Vill ha sanna relationer. Att kunna ifrågasätta och reagera, och på samma sätt bli ifrågasatt och reagerad på. Att bli mött och att möta. Jag vill ha dig dig dig.

Så länge jag kan minnas har jag varit rädd för att bli "utmanad", ifrågasatt. Gör det nu om det behövs för jag behöver det. Säg det som är ditt så säger jag det som är mitt och vi kan mötas på vägen. Du och jag, vem du än är. Ja just du, du och jag.

Pilgrim

2009-07-18T16:39:00.003+02:00

För ett tag sen, kanske en månad, så hade jag en tidig morgon fått för mig att bege mig ut på cykeltur. Bara snurra runt lite. Jag hade gått upp tidigt för att jag trodde jag skulle arbeta. Det visade sig att det inte var så.
Det hela slutade med att jag hittade en väg ut från Gävle som skulle leda till Bönan. Det tog en lång stund. På vägen lyssnade jag bland annat på Band of horses. Efter att svettig ha kommit ut mot mitt mål så spelar de en låt som heter Ode to LRC där textraden "The world is such a wonderful place" sjungs ut på finast möjliga sätt.
Jag minns att jag log. Sådär så jag nästan skrattade där, trampandes, på min cykel. Väl framme så parkerade jag cykeln i ett skogsbryn och skrev en lapp om att jag skulle flytta på min cykel snart utifall arga tomtägare skulle komma.
Sen kom dom, klipporna. Jag började klättra uppför och framåt genom en skog och återigen klippor. Till jag efter en lång lång promenad kommer ut på en klippa och ser ett helt öde hav. Där jag stod så var det kanske fem - tio meter ner till vattnet. Jag började klättra nedåt. Det var svårt när det hela tiden blev små stenras och rötter man höll sig fast i lossnade osv. Väl nere börjar jag promenera efter kustlinjen. Så långt bort som möjligt skulle jag. Efter en stund ser jag något som ser annorlunda ut på klipporna. Jag klättrade upp och märkte att jag stod ovanpå en igencementerad skyttegrav. Där satt jag en stund. På taket till det där som en gång representerat motsatsen till vad jag i tillfället kände. En kärlek och förundran. Inför världen, kanske låter pretentiöst, men det var det jag kände.
När vattnet tog slut i den lilla flaska jag hade med så började jag klättra igen och mitt i en brant så såg jag något lila. Det var ett litet tygband. På det stod det pilgrim. Det kändes på nåt sätt talande så jag behöll bandet. Stoppade det i fickan och var två - tre timmar senare hemma igen. Glad och lycklig efter ett litet äventyr bara för mig själv.

Igår gick jag (skulle möta Emma för en promenad) igenom Gävle. På en liten gata på vägen ser jag nåt litet som blänker på asfalten. Jag hann gå åtminstone ett par meter förbi den innan jag bestämmer mig för att jag måste se vad det var. Så jag går tillbaka och sätter mig på huk och ser ett litet smycke. Det föreställer en liten blå smilegubbe som stirrar blint på mig. Jaha tänker jag och tar den i handen och börjar gå. Samtidigt som jag går så börjar jag undersöka den och när jag tittar på baksidan så ser jag att det står något. Ordet var Pilgrim. I slitna silverimitationsmaterial som någon bara lyckas tappa står det pilgrim.
Meningen var att jag inte ens skulle ha gått den vägen. Emma var försenad och vi valde ny mötesplats. Jag gick förbi den, brydde mig inte, men insåg att jag var tvungen att gå tillbaka för att se vad det var. Och hur ofta ser man faktiskt ordet pilgrim skrivet överhuvudtaget?

Jag förvånas över hur speciellt världen kan bete sig emot en ibland. Att på dessa två som mest otippade platser kunna hitta dessa saker. Jag letar betydelser och undrar om jag ens ska tro att det har en mening. Det får visa sig och någonstans så hoppas jag på tecken.
Egentligen tror jag inte på något på det viset men jag vill göra det och hoppas på att bli motbevisad.

The world is such a wonderful place

Glömde nämna

2009-07-09T22:30:00.002+02:00

att när jag var uppe på vinden och rotade igenom lådorna så hittade jag min gamla slit och släng punkgitarr. En fin gammal nylonsträngad klenod prydd av följande:

Genderless skrivet med röd spritpenna
Röda små "klisterprickar"
Tipex-målade mönster
En stor halvlagad spricka
Ett Pfaff klistermärke (Pfaff som i det holländska bandet och inte symaskinerna)
Ett Poeter blir dom klistermärke
Ett målat hjärta
Ett Bob Marley-citat
Ett fastskruvat (idiot) spännband som axelband
Ett julklistermärke
En Målad pil på halsen
Blå tejp
Mönster ritat med blå spritpenna

Hej hopp!

Minnesarkiv

2009-07-09T21:36:00.002+02:00

Har nyss landat igen. Inte för att jag har flugit men på språng har jag varit.
Åkte till Sandviken för att dricka en öl och blev kvar i tre dagar. Så kan det gå. Har umgåtts med fantastiska Nicklas och Lois. Mama mia!
Drack en öl hos vänner på bruket och sjöng allsång hela kvällen, kom hem till Nicke och började laga sextontimmarsmat. Så lagom till att klockan slog åtta kvällen efter var maten färdig. Tittade på Watchmen för andra gången och njöt nästan lika mycket denna gång. Rökte cigaretter och snusade, tyvärr, lite för mycket. Kaffe kaffe och fler filmer. Somnade sent och vaknade ännu senare. Dagen efter ringer mor och undrar om jag vill ha kaffe och bulle. Svar ja. Så åkte ut till Myre. Där satt den nya familjemedlemmen (kanske både tidigt och lite konstigt att beskriva det så men vet inget annat sätt och jag vill att hon ska känna det så.) och kollade på serier. Hon är sexton och har haft det tufft. Jag relaterade mycket till henne och det jag visste om hennes historia. Fick känna mig stolt när jag i typiskt storasyskonsmanér eller liknande fick säga att det är bara att ringa om det är något. Att jag kanske kan förstå lite bättre hur det känns än för de lite äldre i huset. Jag tror att hon gillade det även om hon var blyg och inte sa så mycket. Det kändes bra att få säga åtminstone.
Mellan kaffet och det som skulle leda till kvällsmat så började jag rota igenom mina gamla lådor. Hittade foton som gladde och foton som egentligen bara var jobbiga att se.
Hittade en dagbok (skrev dagbok under månaderna i Sydafrika för första och hittills ända gången) som blev väldigt känslosam att läsa. Den där resan var något av det viktigaste jag gjort. Att läsa raderna var tungt. Om rädslan och om saknaden. Om ilskan. Att vara sådär jävla förbannad.
Var fjärde man i Sydafrika har någon gång våldtagit någon.

Nu har det hunnit smälta lite. Börjar komma till där jag var innan nu. Fick skjuts hem. Vi handlade på vägen och de lånade några filmer. Bra gjort. La ihop en hög film i en viss ordning med några filmer som passar för hela familjen och några mest för henne, P. Lite mer pubertalt och lite roligare. Napoleon dynamite, 40-year old virgin m.m. Bra grejer med andra ord.

Nu när skyarna har bestämt sig för att klämma ur varenda droppe från disktrasorna till moln där uppe så passar jag nog på att se en film. Någon med Steve Mcqueen tror jag. Skaffade ett helt gäng av hans filmer och ska bara njuta så länge det går.

God kväll.

Väg ut väst

2009-07-07T13:26:00.002+02:00

Vädret tillåter att vara inne. I nuläget känns det rätt skönt. Har skjutit upp både disk och städ och tvätt den sista tiden. Nu fixar allt det där sig och jag börjar känna mig snudd på mänsklig igen.

Det är en bra dag. Borde kanske inte tycka det om jag nu ska förhålla mig till omständigheterna men det skiter jag i. Inatt bokades Way out west biljetter och det kändes så himla bra. Det ska bli så roligt. I synnerhet nu när jag fått veta att Peder och karro ska dit med.

Jag låter detta inlägg vara kort och snudd på meningslöst och tar fram gitarren istället. Så får det vara. Fy tusan vad jag älskar min gitarr.

Bye bye

Ett gammalt hus och några klyftor lime

2009-06-26T04:29:00.004+02:00

Här sitter jag. Klockan är 04.29 och solen kommer snart tränga in genom mitt fönster. Över trädtoppen utanför bara. Lyssnar på Sun Giant-skivan med Fleet foxes. Ett glas iskallt vatten med några limeklyftor. Jag mår bra.
Snart skulle det kunna vara tillfälle att gå ut. En promenad med morgonfotografi. Egentligen borde jag sova, har mycket att stå i imorgon.

Idag spikades det. Jag och Anders flyttar ihop. Har hittat ett fint hus som vi ska dela. Det är fantastiskt vackert med allt man kan önska. Sekelskiftet, bjälkar i taken, öppen spis osv. Det känns helt otroligt bra och nu vill jag bara att månaderna med uppsägningstider kan försvinna och att vi fick flytta in imorgon. En till klunk limevatten och wow vad gott det är.

Solen har skinit i några dagar. Det lyfter hela mig. Känner mig helare och friskare. Nästa gång vi ses Malin ska solen skina. Det fixar vi.

Jag har skrivit lite igen. Det känns skönt. behöver nog göra det för att jag ska fungera riktigt bra. Ett utdrag:

Kanske är det här en dystopisk version eller fortsättning på vår barndom,
men i den kan vi finna varandra.
I våra trånga dödsbon ger vi vingar åt en barndom vi inte kan klandra,
för att vara annat än förutsättningarna för våra liv,
anledningen till våra initiativ

Slitna i bitar av förr och då,
rivna och ärrade men litar på att ge vad vi förmår.
Öppna sår läker men visar tecken på vad som varit,
hur illa vi farit
Jag håller allt jag kan

Huset.

Layout

2009-05-22T17:02:00.005+02:00

Gjorde om en del här i bloggen. Känns skönt att få uppdatera den lite. Mycket nöjd med hur det ser ut.
Nu blir det, efter inrådan från Peder, till att titta på JCVD. Det ska bli spännande.

Tips!
spotify:album:3aYJt8Krn8bWDiYChZh8n4

Festen

2009-05-22T16:16:00.008+02:00

Igår var fantastiskt. Kan inte börja på något annat sätt. Det var avslutningsfest för treorna. Just nu känns det lite jobbigt att de ska sluta. Det var inte beräknat eller ens tippat att jag skulle känna så. Har inte hunnit ha så mycket kontakt med dem. Igår insåg jag vilka de var.

Vi åt gott och kastade frisbee. Dansade i massor till musik Pj spelade. Väldigt lyxigt med egen dj på en liten fest.

Känner att jag har svårt att hitta ord för kvällen. Det blir inte så mycket skrivet nu. Kvällen slutade i vilket fall med att Jag, Victor och Fredrik satt på hustaket till Silvanum. Som barn balanserandes på kanten. Tittade på soluppgången. På kuddar och med mat och vin i handen.
Korkade en flaska pommac för att fira vad det nu var vi kände där uppe. Skummet yrde och kanske var det frihet.
Vid sexsnåret rullade jag hem trött men glad. Kall majmorgon.

Att vika pappersflygplan.

2009-05-17T22:56:00.012+02:00

Nyss hemkommen efter en fin dag ute i världen. Har varit lite sjuk senaste dagarna och hållit mig inne mycket. Känns skönt. Gick till skolan en stund. Gjorde inget vettigt men fick umgås och prata lite.

För ett par dagar sen så klippte jag till en bit filt. Tänkte jag skulle göra ett ipodfodral. Hittade aldrig någon sytråd så den hamnade i fickan och blev liggandes där. Jag hade bestämt träff med Pj och Fanny hemma hos dem och när jag väl kom dit sitter dem och syr. Jahapp tänkte jag och undrade över sammanträffandet. Pj visade lite hur jag skulle göra och sen sydde jag ihop den. Han fick göra början och avsluten på sömmarna för det fattade jag mig inte på. Helt otroligt att man inte ens kan sy en enkel söm utan hjälp.

Såhär blev den. Jag är mycket nöjd.

Efter lite mat och kaffe och annat så började vi kasta ett pappersflygplan till varandra. Det var roligt och vi räknade ut taktiker för hur man kan kasta bäst. Det ledde oss ut. Med pappersflygplan, filmkamera och en sån rislampeboll från ikea.

Gick till en smått övergiven parkeringsplats bredvid rälsen.

Omvikning av pappersflygplan. Fanny dokumenterade ordentligt.

Känner mig glad. Det var en sån kväll som behövdes. Få vara ett barn för en stund. Andas från allt. Varken vara i skolan eller här hemma. Ute i det fria. Inga krav. Inget "Åhh vad ska vi göra? Vi har ju inga pengar." utan bara något så enkelt som ett pappersflyplan.
När den här våren och sommaren är förbi så kanske man kommer nämna det. Kommer du ihåg när vi var ut och kastade pappersflygplan? Jag kommer i vilket fall minnas det.

Det finns vissa saker, jag vet inte hur de ska kategoriseras, men som är enkla nog att vara vackra. Som pappersflygplanen eller för den delen att tre något sånär vuxna människor leker med pappersflygplan. Som hustak som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Som ett upprymt samtal om något man minns från sin ungdom eller när man inser hur vackert det kan vara på vintern. Jag gör det vid ett enskilt tillfälle varje vinter sen glömmer jag snabbt bort det. Hur den nyfallna snön ligger orörd och vit. Eller ett regn. Jag förbannar dem för det mesta. Ljus som reflekteras. Moln.
Att vika pappersflyplan. Så enkelt kan det va. Att vika ett pappersflygplan.

Jag har visat den här videon här i bloggen en gång förr. Den är värd att se igen.

Flying from Sam Fuller on Vimeo.

Tagen

2009-05-14T23:33:00.002+02:00

Efter att ha plågat mig i två timmar med eurovision song contest (örstår inte varför jag fortsatte titta men det gjorde jag.) så bytte jag spår. Hamnade som så ofta på la blogotheques hemsida.
Tagen sitter jag nu här...

#97 Patrick Watson / Part 1 - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

#97 Patrick Watson / Part 2 - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

#97 Patrick Watson / Part 3 - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

#97 Patrick Watson / Part 4 - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

Vart skulle du vara lycklig?

2009-05-14T00:32:00.014+02:00

Tillbaka. Återigen skriver jag. Det var ett tag sen. Läste i Malins blogg och fann lite inspiration. Fina rader. "Släpp in ljuset till mig så jag kan beskåda det i hela dess kraft. Bristande knoppar, väldoftande liv."

När det händer något. Vare sig det är något jag egentligen vill uppleva eller inte så vill jag vara där. Det kanske låter konstigt så jag förklarar det med den här dagen. I morse skrev vi en viktig tenta och för att fira att den var klar valde några av vännerna att bege sig ut på spelning och öldrickning. Melody club skulle spela. Jag har inte ens hört dom så vitt jag vet och jag har egentligen inte alls varit på humör för att gå ut men ändå så sitter jag här hemma, pga pengabrist, och önskar att jag hade varit där.
Som att hela mitt sköra liv hänger på att jag ska vara med när nyheterna kommer. Att pratet dagen efter skulle vara viktigare än dagen man just då är i... Tydligen så känner jag så. Att jag måste röra mig i händelsernas centrum.
Kanske beror det på att så länge jag "gör" något så känner jag inte. Som att bedövandet av mina känslor skulle vara den lättare vägen. Idiotiskt. Fucking idiotiskt!

Nog.

Idag när jag lagade mat så gjorde jag det med glädje. Det var första gången på veckor jag har känt det så. Har nog varit för uppstressad och trött för att orka engagera mig i något annat än skolarbete. Idag kanske det släppte. Stora projektet och stora tentan är passerat. Nu är det bara lite "att göra-saker" kvar. Med det sagt så är det fortfarande inte lugnt. Inga lediga helger och kvällar för det men ändå är det lugnare.

Känner mig fortfarande nyss hemkommen från Göteborg. Det sitter kvar. Dagarna var fina. En glädje och ett andrum. Vi såg en dansteaterföreställning. Den satte fart på en del tankar.
Frågan lyder: Vart skulle du vara lycklig? Om du inte var här och du var lycklig. Vart skulle du vara?

Om jag nu skulle ha eller om jag faktiskt har en plats så är detta mitt svar:

En av dagarna besteg jag ett berg. Virrande genom en stad jag knappt känner så står jag plötsligt där. Vid foten av ett berg. Dramatiskt javisst men det var så det kändes. Inte här är ett berg med en brant promenadväg nej här stod jag vid foten av ett berg och det skulle bestigas. Min litenhet skulle vara stor nog att stå ovanpå ett berg.
Det var inte svårt på något sätt men det var ansträngande nog för att bli en smula andfådd och det räckte gott och väl för att känslan skulle infinna sig när jag väl stod där på toppen och såg ut över en stad jag precis lär känna. Ståendes där bland andra turister så var berget mitt, så var staden min, ja kanske världen min. Åtminstone att leva i. Leva ordentligt i. Leva på riktigt i.

Helt och fullt så älskar jag hustak. Jag kommer på det med jämna mellanrum. Blir påmind när jag ser dem. Att sitta på dem och se ut över något, att springa på dem och känna adrenalinet eller att helt enkelt bara se på dem.
Om jag inte avskydde den elake Karlsson så skulle jag älska Karlsson på taket.

Se här bara...

Nu beger jag mig mot sängen. Imorgon ska jag höra nyheterna jag missade från idag och jag ska göra det utan den där sorgen. Jag känner mig starkare nu efter att jag skrivit av mig och för mig är det en nyhet värd att sätta på förstasidan.

UNG MAN
STÄRKER
SIG SJÄLV

2009-04-26T03:19:00.003+02:00

Klockan är mycket. Närmare bestämt en bit efter tre. Ute är det svart. Så svart som det kan bli mitt i en stad. Skillnaderna mellan luft och fast mark märks knappt. Det ända som berättar att lägenheten jag sitter i inte befinner sig i ett stort svart hål är de gatlyktor och få tända fönster som finns där ute. De svävar stilla.

Pratade med N. Han ska flytta. Det gör mig både glad och ledsen. Vill att han ska fånga, eller ta tag i, sina drömmar. Göra det han behöver. Men blir ledsen att han blir nästa person som försvinner från min närhet. Men.. You go boy! I slutändan gör det mig mycket glad och om ett tag så kommer jag nog efter.

Snart har jag gått ett år på skolan. ETT fucking år! Tiden har ju pinsamt bråttom. Känns skönt att veta det dock. Att även om den här utbildningen är en stor investering i mitt liv, dels i tid, dels i pengar. Så kommer jag gå därifrån med något värdefullt i bagaget. Många fina vänner och en trygg start på en framtid jag tycker om. En examen. Ojoj och fyfan en examen.

Nu ska jag gå och lägga mig. Sova tungt till imorgon och då åka hem till Myre. Lena fyller år och det ska firas med pompa och ståt. Hoppas solen följer med..

Imorgon när livet kom

2009-04-23T23:52:00.003+02:00

Nu är klockan en liten stund innan löning och jag är nyligen hemkommen från skolan. Idag lyckades bli en väldigt lång dag. Cadat och skissat. Har nu ett skrivbord fyllt till bristningsgränsen med bilder på skrivbord. Äntligen släpper det lite. Inget klockrent än men en massa spärrar lättar och en viss spontan kreativitet får visa sig.
Återigen sjunger The tallest man on earth ut sina geniala texter med sin egendomliga och vackra röst. Ackompanjerar sig med ett vackert gitarrspel.
Imorgon är det dags att se honom. Har längtat mycket efter morgondagen. Först och främst är det den första lediga dagen på två veckor, för det andra finns det fina planer med gott sällskap och för det tredje kommer pengarna in på kontot. Mycket gott!

Nu ska det sovas och sen marsch upp för en liten liten stund skola och sen WIHII!

Ord som räknas och seendets förunderliga förändringar

2009-04-19T21:22:00.005+02:00

Stilla njuter jag av The tallest man on earth. Ju mer jag lyssnar desto bättre är det och om han började som fantastisk så vet jag inte vad han ska kallas nu. Det bästa av allt är att i slutet på den här veckan, på fredag för att vara exakt, Så spelar han här i Gävle. Efter elva skoldagar i rad så avslutas det med att få pengar på kontot och en konsert med pinsamt hög potential. Han bör nyss vara hemkommen från en USA-turné, finns utlagd på Blogotheque och jämförs med Bob dylan. Kan inte låta bli orättvist höga förhoppningar men har svårt att tro att de inte ska besannas. Så Just go for it!

Peder skrev ord. Vet inte hur jag ska beskriva hur de kändes men de kändes ända in i märgen. Så där på riktigt. Har nu i efterhand en speciell känsla i kroppen. Han avslutade med att tipsa om en film, sa att han trodde jag skulle älska den. Det var vågat sagt men det var helt riktigt gissat. Vad är det som gör att han förstår sig på mig så bra. Det är flera år sedan vi sågs och ändå prickar han rätt. Filmen heter Searching For The Wrong-Eyed Jesus och kan inte annat än rekommenderas.

Filmen, musiken jag skapat och den jag lyssnar på och de ord jag läste grävde sig rakt in. Känner mig känslosam. Vet inte vad jag känner men det är starkt. Inte ledsen och inte direkt glad. Någon slags "närvaro" som jag inte kan förklara. Ibland känns det som att ögonen öppnas. Inte någon uppenbarelse... Som att de alltid är öppna men lyckas vidgas en aning extra. Tog en promenad och såg detaljer jag inte alltid ser. Det har jag försökt förklara många gånger för många men det är svårt att beskriva. Det där uppmärksammandet av detaljer. Man fascineras av något man i vanliga fall inte ens hade sett. Känner för något som inte ens lever eller som man inte har någon som helst relation till. Vad är det?

Släppte mitt förnuft ur fångenskap och fixade fram en hundring. Köpte tobak för pengarna. Egentligen borde jag sluta. Men så kan jag ju inte hålla på. Antingen så röker jag eller så gör jag det inte. Inte bara klaga över vad jag borde. Just nu röker jag och då är det så. Kanske synd men så är det. Nu ska jag i vilket fall som helst rulla en cigarett och gå ut på balkongen och röka den.
Efter att detta har gjorts är planerna lösa. Ringa Malin ska jag göra. Saknar henne.

Usch vad jag saknar. Saknad är nummer ett i känsloregistret just nu.

Sådär på riktigt

2009-04-13T22:14:00.011+02:00

Lyssnar på Ryland Bouchard (se föregående inlägg) och känner mig lite ensam. Malin har varit här. Elva mycket fina dagar.

Vill beskriv dagarna på något sätt som känns jämbördigt med hur de har varit. Fina meningar med tyngd och syfte. Så vill jag ha det.
Jag älskar... Vi älskar och dagarna som varit har tillägnats det. Sitta på nästan torra gräsmattor och promenera i hamnar där isen inte riktigt smält. Titta på film och nördat in i såna där saker som jag inte kan nörda in i med någon annan. Lagat mat och bakat bröd. En del blev inte så gott men det gjorde just ingenting. Skrattat... Sådär på riktigt.

Jag skrev en låt. En bra en. Det tog en timme typ. Det ska ju inte vara möjligt. Vi hälsade på tretton precis nyfödda lamm och gick på konstjakt. Åt brunch med en nyfiken pappa och frukost med en annan nyfiken pappa. Berättade hemligheter och stannade uppe tills ljuset låg över oss. Skrattade igen och grät en skvätt.

Det känns som att jag lever. Mitt i allt virrvarr.
I all stress och allt som måste greppas tag om så greppar du tag om mig.

Rylands hörna

2009-04-13T22:09:00.002+02:00

Fina ord och fin musik från La Blogotheque:

Ryland Bouchard

For a long time, I kept a tiny space in a corner of my mind, a dusty little corner, cramped but devoted, for the music of Ryland Bouchard. This corner fit him perfectly. At the time, he went by “The Robot Ate Me”, and his songs were like taking out and opening an old, dusty trunk in the attic of an old aunt on some boring, but marvelous, Sunday afternoon. Songs with the sounds of an old transistor radio, crackling gramophones, a music box, and a fragile and touching voice—like that of a doll that you left too long among the dust and forgot about.

I had kept a place for Ryland, waiting for the opportunity to do something with him. This opportunity presented itself in the middle of winter. He was playing at Mains d’Oeuvres at the beginning of January. New Years had just happened, it was terribly cold, huge flakes of snow fell, and we met each other in a café.

Ryland was timid and soft-spoken; he had a small voice, a somewhat lost expression, and an obvious kindness. We talked a little, waiting for Colin and watching the snow fall harder and harder. I thought about bringing Ryland to a wine merchant’s place on my street, a store packed with old furniture and ancient bottles. But we needed to leave right then. This didn’t bother him. It was below zero, it was snowing, but Ryland Bouchard took his guitar, his mittens, and headed out with us. The store was closed, but that didn’t hold him back; he played without stopping, from the moment we left the bar until we arrived at my courtyard. And there, sheltered on a porch, he shook our hearts with “Golden You”.

Ryland Bouchard - Golden You - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

It was still so, so cold. Historically, my courtyard had been a place of commerce and artisans, crossed by an alley that was made to let horses pulling carts with huge loads pass through. Today, the ground floor is made up of lofts, with the exception of a space occupied by a bookbinder of old books.

We went in. Two women sewed up philosophy books from another century. A man pounded on old works. All of them hardly looked up at the music; they remained craftsmen, making the calm and vaporous songs that Bouchard played seem even more timid and ethereal. You don’t bother hands at work.

Ryland Bouchard - Tongue / Bye Bye Love - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

förargade solglasögonormar

2009-03-28T15:27:00.003+01:00

Nyklippt. Vilken grej. Blev tipsad om ett ställe på stan där de klippte för 200 kronor. Det är ju ingenting och jag blev rätt nöjd. Mer sånt!
Motsatsen till ovanstående bra saker upplevdes i morse när jag gick ut för att hämta min cykel. Den har varit trasig i hundra år. Någon hade skruvat loss ventilen. Nu hade jag äntligen köpt en ny och tänkte att det var dags att ta tag i problemet. När jag väl kommer ut ser jag att det har kommit några nya uppdateringar på min cykelskada. Hela bakhjulet har blivit helt böjt. På mitten liksom. Tack som fan ditt pucko. Usch så arg jag blev. Den ilskan kom i uttryck genom att gå och köpa god tröstejuice och diska all disk i satans helvetes diskho.
Nu är det sista städningen kvar med diverse dammsugning och sånt. Sen blir det ölförtäring och någon form av förverkligande av väldigt lösa planer. Flera saker krockar och måste ta och välja. Inte lätt.

Häftig musik:

Hypnotic Underground from moriza on Vimeo.

2009-03-24T21:03:00.008+01:00

Idag har varit en bra dag. Fått det sista gjort inför mellanredovisning imorgon. Har ett stort projekt om kontorslandskap. Många roliga processer och en massa tänkande, fixande och skapande. Kreativt och bra. Har också hunnit med att börja fixa systerysters födelsedagspresent och slutligen fotat en hel del.
Nu småttittar jag på House och ska snart laga mat. Om några timmar är fattigmånaden över och nästa fattigmånad börjar. Ska bli skönt att kunna äta lite gott och kanske köpa sig en öl.
Saknar Malin. Vill ha henne här hos mig.

Några bilder. Samtliga obearbetade.

Annika

2009-03-21T17:35:00.003+01:00

Vaknade tidigt och kände mig ensam. Missade ett samtal. Kunde inte svara när jag inte hade några pengar kvar på telefonen. Så missade också en planerad promenad med Pj, Fanny och Jon.
Bestämde mig för att gå till skolan i förhoppning om lite sällskap och att få lite gjort på designprovet. Fredrik var där och vi pratade lite. Gick ut och tog en cigg och insåg vilket fantastiskt väder det var. Så med ett musikbyte från Blood brothers till Dylan så begav jag mig ut i solen ensam. Gick länge omkring på stan och tittade i några affärer och annat. Sen kom jag att minnas de där kolonilotterna jag hade besökt i höstas. De ligger en bit utanför stan så det var en bit att gå men vädret tillät det och för en gångs skull hade jag kommit ihåg att ta med mig kameran. Väl där så mindes jag hur mycket jag hade tyckt om det när jag var där sist. Gick omkring en stund och tittade på smältande snö och fina små hus.
Utanför ett av husen fanns det en liten veranda och på den satt en gråhårig tant som skrev på någonting. Till en början så tänkte jag inte så mycket mer på det än att hon verkade ha det fint där på sin plats. När jag hade gått omkring en stund till så började jag fundera på vad det faktiskt var hon skrev på och om hon också kände sig ensam. Kan det ha varit poesi? Förhållandena för att skriva poesi var inte annat än ideala där hon satt. Mitt i den varma solen framför ett kalt litet äppelträd med fåglar som kvittrade.
Jag bestämde mig för att vara osvensk (som Pj beskrev det) och gick tillbaka. Väl frammme vid hennes grind så frågade jag om jag fick kliva in. Det fick jag. Hon tog fram en stol och gav mig dynor att sitta på. En kopp med snabbkaffe och en plastburk med kakor. Pepparkakor, skorpor och en annan sort som jag inte vet namnet på. Insåg att det där hon skrev på var ett korsord i en dagstidning från i somras. Först blev jag lite besviken men sen insåg jag nog att det bara var bra. En helt vanlig människa. Ingen idealisering och inga intellektuella överdrifter behövdes. Hon pratade mycket och jag lyssnade mycket. Hon berättade om Blomgren som var vaktmästare på området och om hur hennes söner hade hjälpt henne att beskära äppelträdet för två år sen. Vi skrattade åt det bisarra i Media Markt. Hon hade sett reklam för dom men förstod inte riktigt vad det var. Jag förklarade och hon skrattade och sa att hon inte förstod sig på alla de där tekniksakerna. Hon brukade jobba på Ria. Hade hand om alla textilier och sa att det var mycket jobb. När kunderna tittade på ett tyg så vek dom upp allting och la tillbaka det i en enda röra. Sen fick hon stressa runt och vika tillbaka alla de där tygerna innan det blev allt för stor oordning på alltihop. Vi pratade om kläder från förr och om modet idag. Hon tyckte det var konstigt att man satte de minsta plaggen ytterst. En liten kavaj ovanpå en jättelång tröja t.ex.
Hon hade köpt trehundra talgbollar (heter det så?) åt fåglarna som brukade sitta i trädet. TREHUNDRA! Helt otroligt.
Efter en och en halv timme så kände jag hungern krypa på mig så jag tackade för mig och bad att få ta ett foto. Det tyckte hon gick bra och när jag visade resultatet så skrattade hon och sa att "Det var ju tur att man var nyklippt"
Vi insåg att vi inte berättat vad vi heter. Vi skakade hand och berättade. Hon hette Annika. Hon undrade om jag ville komma tillbaka lite senare i vår och se när blommorna slog ut. Utan att tveka svarade jag ja.

Nu sitter jag här för mig själv igen men den här gången känner jag mig inte ensam. Uppfylld och glad över det spontana och att det finns en möjlighet för främlingar att mötas. Oavsett ålder eller andra skillnader.

Malin ringde och berättade att hon funderade på att pierca sig. Fett. Hon lät så glad över det men verkade ändå lite tveksam. Hoppas hon tog ett beslut hon är nöjd med.

Den självständiga tummen

2009-03-20T18:25:00.003+01:00

Med största glädje lyssnar jag på mig själv. Har efter år och dar börjat förstå mig på det magiska lösenordet till gitarrspel. Haha en jätteöverdrift men visst, låt gå. det är något roligt iaf.
För ett halvår sen såg jag en video med Tommy Emmanuel där han har en liten lektion i det jag just börjat förstå. Har inte tänkt mer på den efter att jag såg den men nu slog det mig när jag satt och spelade att jag har löst det och lite annat. En fin start på en självständig tumme!

Tyvärr var videon med the Tommy stuff en dryging och tillät inte inbäddning så får lägga ut en länk istället. Här är den:
http://www.youtube.com/watch?v=ue3-yyVilEg

Nu ska det beges mot Pj och Fanny för en och annan öl och kanske lite sällskapsspel eller liknande. Trevligt ska det bli.

goodbye

Innocent when you dream

2009-03-18T19:12:00.003+01:00

Nu var det sannerligen på tiden. Har hållit mig borta från bloggandet ett tag. Långväga finbesök har fyllt de senaste dagarna med finfina fingrejer. Många fint men det är berättigat. Glad och upprymd över att du var här. Mama mia.

Har fått dille på gamla filmer. Tankar Singin in the rain och Fred Astair-filmer. I lördags (söndags?) såg vi Smoke. Dock ingen jättegammal film. Faktiskt så sent tillverkad som 1995. Den var fullständigt magisk. Se den.
Var nog första gången det kändes helt legitimt att tanka hem en film. Säljs endast som USA import och kostar då 249 kronor plus frakt. Skulle vilja ha den i hyllan men det är ju hutlöst mycket pengar för en vanlig dvd. Skriv gärna en kommentar med tips på gamla fina filmer. Har nog inget större intresse av stumfilm riktigt än men i övrigt så kör.

Nu ska det tillagas pannkakor på spisen från helvetet så jag har nåt att äta på imorgon. Kommer ta hela natten att göra dom men smaskens!

Lillstöveln och velodromen

2009-03-10T00:05:00.004+01:00

Lyssnar på Lykke Li. Första gången jag ger henne chansen. Vet inte varför jag väntat så länge. Verkar trevligt. Blandar med att spela lite gitarr. Jävlar i mig vilken mysig sak jag håller på med. Mumma! Svårspelad, rolig att spela och rätt bra. Mesblues för indienördar i guess.

Idag har vi hetsat runt i en bil och gjort intervjuer med diverse människor. Bland annat min farbror som jag inte träffat på hundra år. Efteråt fick jag höra att vi var väldigt lika. Det stämmer nog. Känns som att jag är mer eller mindre lik varenda en på min pappas sida. Det är ganska många att vara lik. Stora tjocka släkten liksom.
Efter intervjuandet så var det kvällskurs med teckning. Det gick inte så bra alls faktiskt. Var ju rätt nöjd efter målerihelgen men det här med teckning är ju verkligen skitsvårt. Måste hårdträna nu om jag ska klara designprovet.

Måste nämna att jag vann fyra av fem hockeymatcher mot PJ idag. Det gör jag mest i förhoppning om att han ska läsa det här och bli lite sur. Han lyckas jämt vinna mot mig (ofta mot alla odds). Kan leda med hur mycket som helst och helt plötsligt börjar allting skita sig. Självmål och andra drygheter. Men så var icke fallet denna underbara dag!
Uppfinnarna av bordshockeyspelet borde helgonförklaras. Dom har ju möjliggjort underverk som kniven, velodromen, stor och lillstöveln och absolut minst tre till trick (visst är det sju som krävs?) som är underverk i sig. Idag myntades nog ett nytt trick. Basket fick det heta. När högerbacken pressar pucken mot sidan av målet och på så vis skapar ett tryck som får pucken att lobbas över hela planen och förhoppningsvis i mål.
Nu har jag nördat in mig i ett hörn... Så det skriker. Men det ska väl bara erkännas att jag är en sådan. Inte så dumt faktiskt.

Nu håller jag på att missa Conan bara för att jag sitter här och envisas om att berätta om stiga. Det blir det ändring på om 1.2.3. NU!

lördagsskola och udda fällor.

2009-03-07T12:38:00.004+01:00

Lyssnar på Mirah - The garden. Mycket trevlig låt. kraftfull och fin. Nyss kom Herr Näsblod på spontanbesök. Var ytterst länge sen jag blödde näsblod. Fattar ingenting. Creepy.
Snart bär det av mot skolan. Ska komma ikapp med lite skolarbete jag missade under Göteborgsfärden. Känns ganska skönt att åka dit. Har kommit igång i verkstan igen. Gör en badrumssopkorg och en taklampa. Det är så roligt att ha de där möjligheterna. Nästa termin kommer nog allt material börja kosta en massa så det gäller att passa på nu. Tomteverstad för hela slanten. Ikväll var det någon slags konsert, det blir den andra på två dagar. Det känns mycket bra. Blir alldeles för lite konserter nu för tiden. Igår var det Meleeh. Dom kan sin sak. Gillar dom skarpt.

Först och främst till biblioteket, Fick nys om att dom har en massa gamla klassiker på dvd. Gillar att titta på gamla filmer. Måste tvunget kolla upp. Vill kunna pricka av lite i 1001 filmer du måste se innan du dör boken. Det är ett roligt projekt. Vill mycket gärna lyckas se alla de där 1001 filmerna. Säkert 700 kvar typ. Har ju lite att göra... Så nu måste jag springa.

Får avsluta med en bild på världens bästa band. Boobie trap! Jag hänger lite fint till vänster, elva år gammal.

Clint Eastwood

2009-03-04T20:59:00.004+01:00

Har precis rökt en cigarett som verkligen var uselt rullad. Det tappade snabbt sin charm. Den jag rullade innan var snudd på perfekt. Kände mig som Clintan när jag stod på balkongen och njöt av den hängandes på sidan av munnen. Tycker man borde lära sig. Att om en blir bra så borde den efter bli åtminstone lika bra... Men icke sa Nicke.

Pernilla Andersson plinkar i bakgrunden. Vet inte riktigt vad jag tycker än. Alltid lite extra känsligt med sång på svenska. Hon ska spela på Spegeln snart så tänkte att jag skulle lyssna vad det var.
Borde verkligen inte sitta här och njuta av bloggskriverier. Har en massa plugg och en mäkta stökig lägenhet att ta tag i. Tvätten är åtminstone gjord. Tack och lov.

Håller på med en till sån där "ta-kort-och-sätta-dom-i-en-snabb-följd-video" och den här gången kan det nog bli rätt bra. Macrofunktioner gör ju det mesta fint att titta på. Nu måste jag bara sitta och korta ner ca. 350 bilder en och en. enformigt som tusan. Om det är någon som har använt sig av Sony Vegas videoredigeringsprogram och vet hur man gör för att automatisera tiden bilder ska visas så berätta gärna! Jag blir galen. Om inte annat så kanske det finns ett annat redigeringsprogram att rekommendera. Gillar ändå inte Vegas så värst.

En bild från videon.

Nej nu blir det till att börja ta tag i disken.

Hjärtefröjd

2009-03-03T17:31:00.004+01:00

Arcade fire - Intervention. Där börjar det. Fyfan i helvetet vilken bra låt. Inte ett uns av dåligt i den. Jag har nog en låtperiod. Det är bra. Det blir så enkelt. Måste inte hinna med hela skivor hela tiden.

I förra inlägget skrev jag om att åka till Göteborg. Att jag ville göra det. Så blev fallet. I onsdags natt bestämde jag mig för att åka. På torsdag morgon, efter en hel del krångel med missade tåg, så tog jag mig dit. Det var ett mycket gott beslut att åka. Med undantag för några sociala missar jag kunde ha uppmärksammat så hade jag det fantastiskt. Det känns jobbigt att missa sånt. Jag är ledsen för det.

Nu känner jag mig ganska glad om än en stor saknad infinner sig. Men om den ska behöva vara där för att det ska få vara som det är så är det så. Det gnager lite men det hoppar inte upp och biter mig där bak. Jag ska skaffa klippkort till Göteborg. Eller vinna ett på lotto. 100 000 och ett klippkort tack.
Etthundra kronor kvar denna månad. Jahapp fattiglapp.
Tänkte vara klok och köpa rulltobak för att spara pengar. När jag fem minuter efter inhandlingen inser att det står på tobakspaketet att den bör räcka till ca. 40 cigaretter känner jag mig lurad. Etthundrasju kronor för fyrtio cigaretter. Det är ju faktiskt dyrare än att köpa vanliga "fincigg" och då måste jag rulla dom själv. Banne mig vilken tabbe.

Nu kokar potatisen för fullt så det får räcka så här.

ps. Här skulle det finnas en bild men i brist på något så struntar jag i det. kanske lägger upp en sen... Eller så gör jag inte det. ds.

Here comes johnny.

2009-02-24T17:59:00.003+01:00

I väntan på sällskap och kanske en film så tittar jag runt på La blogotheque. Det finns så mycket fint där att jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig till. Johnny flynn är den senaste upptäckten. Otroligt bra. Någon som kommer att finnas kvar.

Den där videon jag pratade om i förra inlägget kommer här.

Skulle vara roligt att göra en seriös och lägga ned lite tid på det. Det här tog kanske en timme allt som allt. Tänk vad man skulle kunna få till om lade en helg eller två på det.

Det har sålts lite mer från webshopen. Det gör mig glad. Känns roligt att någon tycker det är fint. Om du som beställde läser det här så skriv en rad.

Vill åka till Göteborg. Dansa natten lång. Bara vara. Det vill jag. Sitta på tåget söderut och dagdrömma. Jag skrev om tåg i något tidigare inlägg. Tror jag kallade det tvångsrehabilitering. Lite mer av den varan tack.

Här kommer Johnny.

Johnny Flynn - The Box // A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

Herr meningslösa filmskapare

2009-02-23T23:07:00.006+01:00

Sitter och lyssnar på Alicia Keys (ja smaken är som baken... mystisk) nya skiva i väntan på att youtube ska ladda upp en film jag nyss knåpat ihop. Den beskriver väldigt bra hur meningslöst det kan vara ibland. Inte för att den berätta någon som helst historia om någonting egentligen. Haha det där svarade ju för sig självt. Jaja får se om den vill bli uppladdad så får den väl tala för sig själv.
Dagen har varit lite konstig efter att ha suttit uppe till halv sju och tittat på oscarsgalan och sen inte sovit nästan någonting. Glömde bort att äta innan klockan sju ikväll och sedan har jag suttit instängd i lägenheten mitt på golvet med kameran i högsta hugg. Trevligt men som sagt känner jag mig lite konstig.
Imorgon börjar den nionde av tolv dagar skola i rad. Det tär lite. Skulle vilja ha en dags vila och bara göra ingenting.
Just ja nu höll jag på att glömma. För första gången på hundra år har jag uppdaterat min myspace. Låten heter A good start. Troligtvis usel ljudkvalitet om man inte har ett par Genexxahögtalare från nittiotalet. Men hoppas det smakar.

Nej den där videon verkar inte vilja göra som jag vill att den ska göra. Får lägga upp den imorgon istället. Istället får det bli en bild på en liten del av gårdagens krokimålning. Den blev inte jättesnygg men den var rolig att göra.

God natt.

Oscar och kuriosan.

2009-02-22T19:50:00.003+01:00

Sitter och peppar inför oscarsgalan med att lära mig lite onödig kuriosa. Ett exempel är den kortaste meningen på engelska som innehåller alla bokstäver i alfabetet. Meningen ska också innehålla ett subjekt och ett predikat för att räknas som en korrekt engelsk mening. Här är den. "Jackdaws love my big sphinx of quartz"
De 26 bokstäverna i alfabetet får tränga ihop sig i en 31 bokstäver lång mening.
Något annat meningslöst men ack så roligt är det längsta ordet på engelska.

PNEUMONOULTRAMICROSCOPICSILICOVOLCANOCONIOSIS
45 bokstäver som sammansatt skapar namnet på en lungsjukdom.
En tredje meningslös men rolig kuriosa är det längsta namnet. Just nu innehas det av någon tysk/brittisk student vid namn: Adolph Blaine Charles Daivid Earl Frederick Gerald Hubert Irvin John Kenneth Lloyd Martin Nero Oliver Paul Quiney Randolph Sherman Uncas William Xerxes Yancy Zeus Wolfeschlegelsteinhausenbergerdorft Senior. 28 namn liksom. Hej kom och hjälp mig! Kan tänkas många roliga situationer med det namnet. Vad drygt det ska bli att fylla i papper.

Nu blir det lite städning innan vännerna kommer hit och förpeppet (titta på the wrestler med oscarsnominerade Mickey Rourke) sätter igång och den långa natten tar oss till en trött morgondag.

oljekriget

2009-02-21T22:20:00.006+01:00

Återigen väldigt trött. Sitter med en del msn och en del The Roots. Ett lyckat recept på en lugn stund.
Idag har det varit mer måleri. Olja, äntligen olja. Det var skoj men svårstartat. Känner mig fortfarande ovan efter de där åren av frånvaro från målandet. Efter ett tag lyckades jag dock släppa det där och fria händerna lite. I slutet av dagen lyckades jag till och med känna de där gamla känslorna inför målandet. Nåt slags organiserat kaos som verkligen är mitt eget. Tavlan i sig blev inget särskilt märkvärdigt men det var inte heller det viktiga. Det är de där känslorna som är det viktiga. Att känna kontroll över sina händer. Det är det som räknas. Åtminstone för mig.
Som att föra ett krig man inte vet om man vinner men man vet hela tiden att man gjort sitt yttersta. Kanske låter dramatiskt men så känns det för mig. Ibland vinner man och ibland kommer den vita flaggan fram och tyvärr så får man en och annan förlust.

Idag hissades det en vit flagga men igår (eller i förrgår kanske det var) så fick jag mig en vinst. snodde ihop en skål på lite överbliven skoltid och den blev mycket trevlig.

Vill bara fylla den med soda pops och gelehallon. Det ska jag göra när pengarna bestämmer sig för att ramla in. Idag drog banken en straffavgift för att jag har haft ett övertrasserat konto för länge. Jag är så fattig att jag förlorar pengar på det. Nu över till andra gratisnöjen såsom gitarrspel och musiklyssnande innan det är dags att kliva upp till sjunde skoldagen i rad. sex dagar kvar på sinnes-skol-racet.

God natt.

Akrylfägringar

2009-02-17T23:19:00.008+01:00

Väldigt trött sitter jag här och lyssnar på The Secret Handshake efter en hård skoldag. Halv tio till åtta känns jobbigt nu när man har haft det lugnt i skolan ett tag. Började med att vi fortsatte med design och produktutvecklingen. Det är banne mig väldigt roligt och lärorikt och nu kan jag fastslå att läraren vi har är en väldigt bra en.
Efter det blev det första dagen på konstskolan med en ny del i rita och gestaltakursen. Idag var det dags för akrylfärg. Har egentligen (med några få undantag) inte målat sedan gymnasiets glansdagar. Kände mig orolig att jag skulle ha tappat allt och bara skulle bli missnöjd och ännu mer stressad inför helgen då vi ska ha två heldagar med oljemålning och kroki. Dock gick det över mina låga förväntningar och i slutet av passet kunde jag skåda en stilleben av två citroner som inte var helt dålig. Inte som det kunde vara förr men ändå helt OK.
När jag sedan kom hem så såg jag i mailen att någon hade köpt något av mig från webshopen. Känns skönt att ha en bra dag. Glad, trött och lite hungrig sitter jag här utan intentioner att laga mat och mättar mig istället med ett glas hallonsoda.

Imorgon blir nog kanske inte riktigt lika rolig. Behöver gå upp klockan kvart i sju för att kunna tvätta. Blä! inte roligt när man inte börjar skolan förrän klockan ett. Då ska vi iofs bryta av träbitar med någon form av maskin. Destruction is fun!

Anders skickade en länk på en rolig video från vimeo.

The Box from mudlevel on Vimeo.

Here's looking at you, kid.

2009-02-17T01:10:00.003+01:00

Av alla filmer man kunde tänkas se så såg vi Casablanca. Ingen av oss hade sett den. Nu ett par timmar senare så sitter jag här med ett mättat behov av allmänbildning och dagliga kuriosa. Det känns bra. Ännu en film att sätta in en liten grön prick på i min 1001 filmer du måste se innan du dör.

Rick: How long was it we had, honey?
Ilsa: I didn't count the days.
Rick: Well, I did. Every one of them. Mostly, I remember the last one, the wild finish. A guy standing on a station platform in the rain, with a comical look on his face, because his insides have been kicked out.

Nu blir det sängen och pricka för några andra filmer i 1001-boken som jag glömt att fixa. Skönt att somna i hyfsad tid.

Valen

2009-02-16T18:49:00.004+01:00

#91.3 Noah and the Whale - Episode 3
by lablogotheque

Jag börjar i slutet med dagens video. Noah and the whale. Mysigt. Önskar man se alla deras videos och läsa historien om deras blogothequeträff kan man trycka här.
Har man spotify och önskar studioinspelningar kan man ju alltid klistra in "spotify:track:0STg1SYNiQmxotT3QWIF8u" i sitt sökfält.

Idag har varit häftig. Första dagen på design och produktutveckling del 2. Ny lärare som verkar väldigt bra. Duktig på att hålla föreläsning var han. Svävade med jämna mellanrum ut i något som jag närmast kan beskriva som något åt estradpoesi (eller kanske predikan om man ska skrämma upp sig) hållet. Som industridesigner är det ju viktigt att kunna prata för sig och det är tydligt att han har fått sin träning. En aning rädd att om man skulle vilja göra det på ett annat sätt än honom så kanske det skulle kunna bli komplicerat. Ähh än så länge har det varit väldigt bra så jag ska inte spekulera i något annat.

Skönt att ha mycket skola ett tag (tolv dagar i rad för att vara exakt) det får tankarna på rätt köl. Vill inte gräva ner mig i något.

Nu måste det snabbstädas innan Pj kommer förbi för filmtitt. Matlagning var det också ja. Ojojoj vad stressigt det skulle bli.

Goodbye

2009-02-14T03:20:00.003+01:00

Klockan är en bit över tre och det är tyst i lägenheten. Pj var nyss här och vi tittade på fade to black. Jay-z är så otroligt imponerande. Jag mår som en skit och inbillar mig inget annat. Känner mig ledsen. Med all rätta. Vi pratade om det nyss och det som behövs är en vardag, inget annat. Vill vara i det jag är och ta tag i det och samtidigt ha ett fungerande liv. Just nu är jag en aning full och kommer möjligtvis radera det här imorgon. Önskar att jag ska hitta rätt väg ut ur det utan att det ska bli för tungt. Började tänka på min familj och vad jag kommer ifrån. Små varningslampor börjar lysa. Dom som vet dom vet vad det handlar om. Fan nu glider jag hit och dit och det här är ju kanske inte nummer ett på mest populära temat i bloggvärlden men så är det. Nu blir det sömn och rekreation som gäller. Hoppas på att vakna pigg imorgon. fick ett tips om ett par böcker jag borde läsa och tänkte ta en vända till biblioteket. Bra med bra böcker.

God natt

cinderella paradajs

2009-02-13T13:43:00.003+01:00

Slagsmålsklubben - sponsored by destiny skriker fram i högtalarna. För en gångs skull så skriver jag här under dagtid. Då får det gärna låta lite. Hade det varit natt hade jag definitivt blivit vräkt. Så får det vara. Jag är ledsen alla grannar men just nu är det så. Känner mig ledsen och arg. Varför känner jag mig arg? Jag vet varför jag är ledsen och det med rätta men den där ilskan. Den kommer krypandes ibland och griper tag i mig.
Finland var roligt. En ända lång fylla dock men det var roligt. Gick lite väl långt sista kvällen när vi började dricka minttu ur ölglas och bjuda in allehanda båtfarare i hytterna. Vaknade full och var nog full hela vägen hem till Gävle.
Nu ska jag köpa öl för mina sista pengar för att sedan gå på någon slags fest ikväll. Ska försöka ta det lugnt. På tiden att göra det.

Finlandia

2009-02-10T10:22:00.003+01:00

Har verkligen inte tid för det här. Dansar till Adele här i lilla lägenheten i stora fina blåa världen. Måste snart springa mot bussen som ska ta oss till båten till Finska stränder. Dricka öl och gå på museum. Det ska bli skoj. Oj vilken stress!

Med anledning av bosättaren harrys skivspelare

2009-02-08T15:39:00.004+01:00

Skivspelaren knastrar fram Harry Belafontes fina stämma. Han är mysig. Hava nagila hava nagila. Nästa månad är det dags för införskaffning av ny spelare. Lever på en lånad från Anders (tack så mycket) nu och det blir tråkigt i längden. Hittat en fin välfungerande på skivaffären nere på södertorget. Just nu är det favoritaffären. Gubben som jobbar där är väldigt mysig och vi brukar prata en stund när jag är där och handlar. Tror det är dit man ska gå om man vill ha musiktips. Alltid en massa fin musik som spelas upp när man är där. Sådär pass bra så man får hålla sig ifrån att inte börja smådansa i affären.

Snart bär det av mot per-evil för lite bosättarspel. Återigen måste jag tjata om hur bra Settlers är. Lagom krångligt och oerhört strategiskt. Motsägelsefull mening i know. Men gillart.

Inatt blev det en återupptäckt av reason. Det konstiga med det hela var att jag inspirerades till att skapa efter att ha tittat på melodifestivalen. Haha, helt galet. Brukar i vanliga fall vara mer eller mindre rädd för melodifestivalen men igår var jag tvungen att böja mig. Kanske kommer man ihåg Emilia som gjorde Big big girl för kanske tio år sen. Hon var med och gjorde en mysig feelgood-låt. Alldeles lagom cheezy och lite jazzy på sina ställen. Vart är min musiksmak på väg? Från Meshuggah till Emilia liksom!

Nu är det nog dags för lite reason igen. Kul att spela lite på synten. Den har varit lite bortglömd ett tag. Gillart igen!

Visst är det fint.

My (furniture) fair lady

2009-02-06T00:37:00.006+01:00

Nyss hemkommen efter sällskapsspel och bullar hos Pj. Testar mig runt lite på spotify radio. Nu spelas John Mayer. Imorgon blir det en vända till hufvudstaden för att gå på möbelmässan. Det ska bli roligt. Hoppas på att få mycket inspiration och idéer. Skulle vilja bygga mig en tv-möbelsak.

Igår såg vi I´m a cyborg, but that´s ok. Den var mycket bra. Inte i klass med Oldboy men än dock en mycket sevärd film. Konstig på ett sånt där chan-wookigt sätt. Han ligger nog på top tre (egentligen fyra) av favorit regissörerna just nu, han, Wes anderson och bröderna Cohen. Banne mig vad de allihopa kan göra bra film.
Här kommer en tipslista med filmer regisserade av någon av dem.

Wes Andersson:
-Rushmore
-The Royal Tenenbaums
-The Life Aquatic with Steve Zissou
-The Darjeeling Limited

Så vitt jag vet är det alla han har gjort med undantag på hans första film som jag inte sett och en och annan kortfilm.

Chan-wook Park:
-Boksuneun naui geot/Sympathy for Mr. Vengeance
-Oldboy
-Chinjeolhan geumjassi/Lady Vengeance
-Saibogujiman kwenchana/I'm a Cyborg, But That's OK

Oldboy måste nämnas som en favorit.

Bröderna Cohen:
-O Brother, Where Art Thou?
-The Big Lebowski
-Fargo
-Barton Fink
-Miller's Crossing
-Blood Simple.
-No Country for Old Men

Dock besviken på deras senaste Burn after reading. Raising Arizona skulle också vara med på listan om det inte var hundra tusen år sedan jag såg den.

Vad roligt att skriva listor. Det var år och dagar sedan jag skrev en sådan. Det ska det bli ändring på. Fram för listor.
Dagens blogotheque får för denna gång ersättas av lite övernördiga pojkdrömmar för "gamla pojkar". Skulle den här ligga i brevlådan en dag så är det ju klart sen. Skulle aldrig behöva köpa en film i resten av mitt liv.

Oldboy - Ultimate Edition | Limited Gift Set (R3KR) from Discjunkie on Vimeo.

Nu höll jag på att glömma att credda spelet vi spelade. Settlers var det och det är ju banne mig hur roligt som helst. Skulle kunna spela det varenda dag.

I´m a pestopasta, but that´s ok.

2009-02-04T18:42:00.002+01:00

Klockan börjar bli kvällstid och här sitter man och hungrar framför blogotheque. Återigen måste jag tjata om hur bra den sidan är. Idag lät jag bli att gå på en lektion, igår försov jag mig från en och i förrgår så var jag i fel stad och missade två. En konstig vecka. Imorgon är jag ledig.
Om en stund kommer Jossi förbi och vi ska förhoppningsvis se på I´m a cyborg, but that´s ok. Den har jag velat se väldigt länge. Hoppas den är lika bra som hans andra filmer.
Nu lite matlagning i väntan på sällskap. Pasta som vanligt. Pesto för ovanlighetens skull. Otäckt gott med pesto.
Dagens blogotheque står Bowerbirds för. Banne mig vilken bra låt. Den här är inspelad under In a van sessions. När dom tränger ihop sig i en bil och spelar. Mycket tjusigt.

Bowerbirds - La Denigracion - A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

ps. Nytt tryck i webshopen! länk här. ds.

Big fat mama!

2009-02-02T20:56:00.022+01:00

Hemma. Efter en helg med äventyr och fest känns det skönt att sitta i favoritstolen framför datorn här i låtsasnorrland och lyssna på The acorn. Jag och Nicklas begav oss i torsdags/fredags till Göteborg för att hälsa på Louise. Kändes skönt att få komma bort lite.
Fredagen började med en lång och trött resa ner där vi fick lära oss att magdalena blev en riks-bimbo. Väl framme bjöds det på en väldigt trevlig inflyttningsfest i kollektivet Lou har flyttat in i. Det underhålldes med snuskiga klamydiahistorier och en tjusig livespelning i vardagsrummet. Känner mig lite chockad över hur många fina människor man kan tränga in i en lägenhet.

Livespelarmannen bjuder på häftig musik från sitt udda instrument.

Lördagen började med en fantastisk promenad med roligt hoppsande och ett fint välbehag. En bro och en tunnel och en fantastisk stad. Lite fika och en ypperligt liten mängd shopping. (t-shirt 50kr)

Nicklas spexade fint.

Sen begav vi oss till en fin fin Bluesklubb med liveband och allmänt jam. Mycket bra var det. Litet var platsen och intim var stämningen. Applåder och skratt om vart annat i ett rum utan medelålder. Som mest kunde de vara uppemot tio på scenen som inte var mycket större än en fingerborg. Precis som det ska vara.

Sen vidare för lite mat och annat och sen begav vi oss mot Sticky fingers. Där träffade vi gamla kamrater. Hej nisslas. Lyssnade på ett band som jag tror hette Sugar rush orchestra. Dom var ett otäckt tajt tolvmannaband som spelade helfestlig soul. Inövade rörelser och en massa fint. En duktig dj tog över efter spelningen och spelade en svårslaget dansant musik. När kläderna tillslut liknade en samling bomull i botten på en bassäng så begav vi oss hemåt.

Klockan var väl nånstans tre när vi begav iväg från klubben. På vägen mot spårvagnen stoppades vi dock av en stor mängd rytmiska ljud som ekade nedför en av tvärgatorna vi passerade. Vi valde att avvika från vår egentliga kurs för att ta reda på var ljuden kom ifrån. Ett par hundra meter ned på väg så hittade vi ursprunget till ljuden. Där vandrade en liten nattlig sambaorkester med en mängd människor dansandes i släptåg. Trummor, visselpipor och jubel fick oss att följa med en bit på deras vandring. Dansandes ned för nattliga gator. Vi gav med oss till trötteheten tillslut och begav oss hem för intensivsovning.

Söndagen började med en fika med bror Johan och Elin. Det var inte igår vi sågs men ack så trevligt.

Sedan diverse slöheter och sen begav vi oss ut på en tiominuterspromenad som varade i timmar. Hade hört att vi kunde hitta sälar i Slottskogen och begav oss på jakt efter dom. Vi hittade inga sälar men en hel del andra konstiga (och mindre konstiga) djur längst uppe på ett berg i mörkret. Någon form av hjortar som låg i en stor samling precis bredvid vägen.
Vi försökte fota lite av staden som låg under våra fötter. Det var inte lätt med en halvdan kamera i bäckmörker men något blev det i alla fall.

Efter promenaden tillverkades god mat och fint filmtittande med rumskamrater. Det förvandlades efter en stund till att vi bestämde oss för att titta på fyra timmar långa tusen och natt. halv sex somnade vi.

Sen hade vi idag. Den har mest bestått av resande och sådant men den har haft två extra ljusglimtar. Den första var att Susanne som jag sällan pratar med ringde och sa att hon kanske hade fixat en poesiläsning på en lokal festival i sommar. Jag blev oerhört smickrad och tackade många gånger. Den andra var en dam på tåget som hade väldigt mycket packning. Jag hjälpte henne av med en av väskorna och som tack gav hon mig en 200 grams chokladkaka med apelsin krokantsmak. Återigen fick jag tacka många gånger. Det gjorde jag med största nöje!

Den här helgen satt precis där den skulle. Känner mig glad och upprymd om än trött som en björn i ide. Fler såna blir det och helst snart. Tack tack tack

ps. Osis ds.

Nattetid-tågtid

2009-01-30T03:14:00.003+01:00

Lyssnar på Bon iver och väntar på att nattetid ska bli till tågtid. Nicklas står i duschen i hopp om att få bli lite piggare. Dunderpepp på att komma iväg men tröttheten drygar ut energin. Imorgon blir det inflyttningsfest hos Louise och på lördag ska vi träffa storebror för att bege oss till någon bluesklubb. Söndagen får nog ägnas åt lugnare ämnen. Byta ut ölen mot kaffe och mys. Det här blir bra.

Kvällen har ägnats åt gitarrspel och filmtitt. Känns skönt att umgås med Nicklas. Samma-hjärna-syndromet är alltid så välkommet. Som ett gammalt par eller nåt. Hej hopp dagens Blogotheque bjuder Jason Mraz på. Han har jobbigt bra koll på vad han gör. Vi misstänker att allt som finns med på sidan med honom är improviserat och det är ju helt galet.

Split - Jason Mraz - Live High
by lablogotheque

God morgon

jag vill ju va som du!

2009-01-29T13:40:00.004+01:00

Louis prima är en räddare i nöden. När bakfyllemonstren är och härjar i bakgårdarna av hjärnan. Då kommer han med det skönaste italienska swinget. Ni vet den där djungelbokenlåten som kung louie sjunger. Det var han. I wan´na be like you.
Nyss så ramlade min t-shirt in i postlådan. fick äntligen beställa en av mina egna tryck till mig själv. Känns fattigt när man inte har råd med sina egna kläder.
Ikväll ska det ätas mat här i korridorsköket. Jag ska bjuda på någon slags finmmiddag. Jag som inte alls är så duktig på att laga mat. Kanske en potatisgratäng. Det är ju gott.
I natt bär det av mot Göteborgsäventyr. Det ska bli mycket roligt. Skönt att komma iväg lite. Borsta bort lite gammalt Gävledamm från axlarna och istället smutsa ner sig ordentligt med nytt, fräscht, äventyrsglitter. HAHA cheezy men det är så det känns. Nästa gång hoppas jag på att åka till Peder och Croh. Skulle vara kul att träffa dom.

Har insett vad bra det är med msn. Har alltid varit lite anti men efter fina samtal och bra möten så måste jag ge med mig. Det är ju smått fantastiskt på sina sätt. Vad häftigt det är att möta människor. Nya som gamla.

Nu måste jag stänga av louis prima och istället se på dagens blogotheque. Här kommer den.

Patrick Watson @ Soirée de poche - Slip into your skin from La Blogotheque on Vimeo.

En stickad kofta i storleken extra large

2009-01-27T01:29:00.005+01:00

Alamo race track ljudar i högtalarna. Nyfunnet från blogotheque. Verkar helt ok. Behöver nog lite inlyssning. Dagen har varit en trevlig en. Pengarna är ju äntligen här och dom fyller ut fler än ett tomrum. Kylskåpet ska fyllas imorgon och det ska även införskaffas några växter tror jag. En stor att ha på golvet bredvid instrumenten skulle vara fint. När jag ända nämner instrument. Är det någon som har en melodica att sälja till något överkomligt pris?
köpte en stickad kofta i storleken extra large tidigare. Mysigare farbror får man leta efter. Jag är ju en small i vanliga fall så det känns mest som att jag klär på mig en filt. Mörkblå och mysig. Nedsatt från 599 kr till 99 kr. Tack och bock!

Fick en kokbok av Jossi. Som en resepresent fast hon bara varit till Norrköping i några dagar. Fantastiskt med vardagspresenter. Mer sånt.
Kokboken hette Bara 4 ingredienser. perfekt för en fattig student med halvdant intresse för matlagning.
Det har dock börjat kännas roligare med matlagning på det senaste. Önskar jag var lite bättre på det. Blir liksom bara pasta med något till. bättring bättring. ska skriva upp något lyckat recept här sen när jag har testat lite.

Snart bär det av mot äventyr i miniformat i Göteborg. Det ska bli mycket skojigt. Jobbigt länge sedan jag var iväg härifrån. Det behövs på många sätt tror jag.

Nu ska jag höja volymen en stund innan jag går och lägger mig. Bytte musik till loney dear.

Sov gott.

La blogotheque

2009-01-26T11:14:00.004+01:00

Många kör med såna där "dagens outfit" och liknande. Eller kanske listar några bra saker i varje inlägg. mitt bidrag blir dagens La blogotheque-video. dagens video är Satine - october dane. Så varsågod och hoppas det smakar!

Satine October Dane Concert à Emporter
by lablogotheque

The penalty

2009-01-26T03:02:00.004+01:00

Vet att det är cheezy men ojoj vad vänskap är viktig. Tror jag glömmer ibland hur mycket människor betyder för mig. Skönt att bli påmind. Får säga som ett gäng amerikanska flickscouter brukar säga. "I have a hand, and you have another; put them together and we have each other."

Beirut förklarar krig och kärlek på samma gång här i ensamma natten. Jävlar vad bra det är. Bara lyssnar och lyssnar, dagarna i ända. Den här videon hittade jag på den enormt bra hemsidan blogotheque.

#64.2 - Beirut - The Penalty
by lablogotheque

God natt.

snöförfall och fattiga soluppgångar

2009-01-24T12:29:00.008+01:00

snön yr där utanför fönstret till lilla lägenheten. För första gången på mycket länge skriver jag ett inlägg här under dagtid. Beirut sätter prägel och känsla på allt det lilla jag har framför mig. Bara bilden av snön som blåser fort och trädet som skakar får en mäktig och magisk betydelse. Beirut kommer nog om ca. elva månader kunna få en titel för "årets upptäckt". Det ska behövas väldigt mycket annars. Tack snälla Damie och Malin för tipset. Sufjan Stevens tar sånglektioner av Rufus Wainwright och flyttar till någon baltstat och gifter sig med en clezmerspelande jude. Nu höjer jag volymen!
I mina öron är det sagomusik. Återigen magiskt.

Akustik var lite nere och önskade något att livas upp med. Mycket nöje!

University Lipdub (HS Furtwangen) from DASKAjA on Vimeo.

Så fattig som jag är nu var det länge sen jag var. När Myskvällens "gott att äta" blir en hackad apelsin med frosties då är det illa. Nu dricker jag kaffe utan mjölk. För mig är det ett tydligt fattigdomstecken. Mjölken har ju den där speciella platsen i mitt hjärta. Klarar mig inte riktigt utan mjölk och har således alltid råd. Klassiker att gå till Ok med tömd spargris för en liter grön.
Senare ska vi spela settlers (sällskapsspelet och inte datorspelet) och förhoppningsvis dricka kaffe med mjölk. Sen blir det klubb volym för lånade pengar. Sunkigt men kul.

Håll tummarna för ett snöfritt väder imorgon. Ska försöka kliva upp till soluppgången och fota.

Nu mot morgonrocksfria bestyr i form av slaskvandring och ölköp.

Vintersömn

2009-01-20T02:05:00.003+01:00

Jag lyssnar på Wintersleep. Dom rör sig i gammal postrocknostalgi och nosar i det där (vad det nu är) som jag upptäcker nu. Indiesvängen? Sen svänger dom in i något mer poppigt och myser runt lite. Dom är inte det bästa jag hört men mycket fint bjuder dom på och ibland så lyckas dom slänga in något smått genialiskt. I vilket fall så bjuder de på ett bandnamn som för mig väcker starka associationer. Ibland så känns det lite så som deras bandnamn antyder. När jag är ensam och inte gör någonting. Som att jag sover eller är i någon sorts dvala. Nu de senaste månaderna har det varit lite så. Vintersömn.
Jag mår inte dåligt men jag har något som jag inte har bearbetat. Skulle vilja veta vad det var. Vill reda ut det jag har och den jag är. Så känns det. Fixarbehov. Som om min hjärna var någon slags mekanisk produkt som skiftnyckeln kunde laga och kanske trimma. Men saker är som dom är och en sak utvecklar sig inte snabbare än vad dess process kräver. Nu krånglar jag till det. Det enda jag vet är att jag mår som jag mår och att jag inte kan göra ett skit åt det. Älskar kvinna så älskar kvinna. Hatar kvinna så hatar kvinna.

Visst är det konstigt!? Att jag bytte de två föregående meningarnas ord "man" mot kvinna och helt plötsligt blir det svårbegripligt. Jävla sexism. Egalias döttrar har jag inte läst. Den ska jag läsa.

Tidigare ikväll så var vi in på läktaren bredvid skolan. Det var väldigt fint. Snön for snabbt med stora flingor igenom ljuset från alla strålkastarna. Läktaren var fri från snön på raderna längst upp. Där satt vi en stund.

Om regn och papperflygplan

2009-01-19T00:51:00.005+01:00

Det är tyst i lägenheten. Alldeles tyst sånär som på det lilla surret från hårddisken bredvid datorn. Jag har en konstig känsla i kroppen. Inte ledsen och inte glad och inte riktigt nånting. Ändå inte tom. En bild for förbi framför mig. Det var regn. Ett sommarnattsregn. Ett sånt där varmt ett. När himlen bara öppnar sig och tömmer ur sig allt som behöver tömmas. Den där lukten efteråt är nästan det bästa. Varm och blöt asfalt och leriga gräsmattor. Hmmm... Det blir inte svårt att sätta metaforer runt.

"Positiv kraft". Sug på uttrycket. Dit vill jag. Tänk på en låt som är ledsen. Det är inte så svårt. Tänk på en låt som handlar om något bra. inte heller så svårt. Tänk sen på en låt som verkligen ger uttryck för ren förtvivlan eller ångest. Borde inte vara någon svårighet. Jag sätter nästan ihop ackordföljder i huvudet medan jag skriver. Däremot positiv kraft. Försök spela positiv kraft.

Jag vill ge uttryck igen. Det ska jag göra. Vet till och med vad jag vill uttrycka. Den där positiva kraften. På sina sätt det mest självklara och viktiga vi har. Vet inte ens hur det låter. Föreställer mig den där natten när övertröttheten fick ta över och det inte gick att hålla sig längre. Kanske någon gång i ens barndom eller ungdom där man var rädd att väcka sina föräldrar bara för att ens skratt var så förtvivlat högt. Ett sånt där skratt som man troligtvis hade med sin bästa vän. Humor som är så långt borta från ståuppkomik det bara kan komma. Ren jävla kraft. Det vill jag skapa.

Flying from Sam Fuller on Vimeo.

I skrivande stund fattar jag pennan...

2009-01-17T17:57:00.004+01:00

Nina Simone sprider sin värme i rummet. I övrigt är det ganska kallt. Idag är en bra dag även om den är händelselös och omärkvärdig. Det kanske blir lite filmtitt på skolan senare. Det kan bli trevligt.
Igår var det Dubbelmys hemma hos Pj och Fanny. God mat och fint vin och mys. Tack för maten den var god!
Gårdagen bestod också av ett viktigt beslutsfattande. Det känns som en evighet sedan jag skrev texter. Igår bestämde jag mig för att återuppta skrivandet. Eller åtminstone försöka. Allt med poetry slam och liknande känns nog förbipasserat men att försöka skapa igen och om jag fortfarande kan hyfsat så skulle jag vilja nå en scen. Äh det kanske ligger längre fram. Ett steg i taget. Börjar med att försöka skriva något. hoppas jag minns hur man gör.

Bilden är från senaste gången jag läste en text på scen. På en klubb för sydafrikas (nästan uteslutande vita) societet. Texten jag läste direktöversattes på plats från svenska till engelska. Det var en ypperligt konstig upplevelse. rödvin och skinnfotöljer, överklass och shakespearecitat och där kommer jag.

som en kolsvart kolibri
står du stilla i luften runt ditt eget självbedrägeri.
utan insikt söker du livets mening.
använder din kropp som avlastningszon för förorening.
svävar stilla fem cm över marken
och tror att du har hittat vägen in för att genomsöka hjärnbarken.
men allt du finner är din utorkade hjärnsubstans
klistrad mot insidan av din själ som står tom och avlämnad för upphämtning nånstans

Så kunde det kanske låta... fast på knackig engelska. Modet var ett annat på den tiden. Kan man säga "på den tiden" om något som hände för två år sedan? Finns det en gräns för när saker är för länge sedan?
Nu gled jag iväg. Det känns i alla fall som om det var för väldigt länge sedan och som att jag var av lite annan karaktär.
Nu ska det duschas och sedan mot Sherwoodskolan.

Dead letter & the infinite yes

Tentatorsk och vaxjockey

2009-01-14T00:01:00.003+01:00

Nu lyssnas det på quadropheniaskivan med The who. Den förtärs och inhaleras, avnjuts och lyssnas på genom och ur den nyligen hemkomna vinylspelaren som står här. Anders kom förbi med den för några timmar sedan. Hans far lånade ut den till mig. Tack så mycket Anders och Anders pappa. Det känns verkligen roligt att få lyssna på vinylskivor igen. Det var alltför länge sen. Känslan är en helt annan än med cd och mp3.
Tidigare var det tentaskrivning. såhär bra gick den:

Jag fick underkänt och räknade ju inte med annat. Det gör inte så mycket. Viktigast är att kursen från helvetet är slut. Imorgon börjar en photoshopkurs. Den kommer nog bli ganska enkel. Bra.
Ikväll har det blivit msn och skivlyssning. Det blir inte mycket av msn-varan nu för tiden men det är ju roligt när man får upp ett samtal. Skivlyssnandet känns mer än great. Så fort pengarna ramlar in så blir det nya inköp. Halva nöjet ligger ju i att gräva i lådor efter nya skatter. Just så känns det nog Som en skattjakt.

här är dagens hittills genomlyssnade underverk.

Yankee doodle dandy

2009-01-13T03:07:00.004+01:00

Klockan är över tre på natten och imorgon är det fem timmar tenta som väntar. Lyssnar på spotify-radio. En station med blues från the good ol´ days. Champion jack dupree sjunger goin´ down slow. Helgen har bestått av orimligt, men ack så välkommet, mycket mys. Bio, ost och kex med vin och mycket mycket musik. Besök från dåtiden lyfte upp en hel del. Damie var hemma från Kanada och sa hej hela två gånger. Även ett besök av Malin lyckades. Det "goda livet" haha. Vi gick en hel hög på The spirit. Den var ganska bra. Egentligen var den väl lite tunn men det hjälpte att jag gillar originalserien och att den var sådär Frank Miller-snygg. Nazi scenen var så klockren.
I övrigt har Jonas Gardells serie De halvt dolda upptäckts. Det finns något otroligt kraftfullt i den serien. Starkt påverkad och med bilder kvar framför mig har jag rest mig från TVn. Usch och fy stackars alla människor.
nu ska jag ångestsova så jag kan ångestvakna till min ångesttenta som jag kommer misslyckas med. Nu lät jag som om hela världen skulle gå under. Det gör inte så mycket. Jag inser mitt nederlag.

Just ja. först ska jag hinna med lite läsning. Boken jag läser är svår att ta på fullt allvar vilket den egentligen kräver men ändå så lyckas den vara bra. bra...

Får avsluta med en efterlysning av lite mer sånt här väder.

vågskålen

2009-01-06T02:17:00.003+01:00

Med ojämna mellanrum så glömmer jag bort hur man gör för att gå. Inte sådär så att jag ramlar ihop så fort jag sätter en fot framför en annan, men jag tappar på något sätt lite av kontrollen över min kropp. Det känns onaturligt och läskigt och konstigt på fler än ett sätt. Som tur var så var idag inte en sådan dag.

Jag tittade lite på min lastfm-sida och insåg att jag på de 93 senaste dagarna har lyssnat på 3835 låtar på antingen itunes eller ur min ipod. Om vi för ett ögonblick skulle anta att alla låtar var fyra minuter långa så skulle det betyda att en vanlig dag i mitt liv består av två timmar och 44 minuter musik. Det känns bra. Nu lyssnar jag på beatles.

I övermorgon så börjar skolan igen. Det känns bra på några sätt och mindre bra på några andra sätt. Jag funderar och funderar på hur jag ska göra. Hittills så har skolan bara varit rolig med undantag av hållfasthetsläran, kanske så rolig att jag inte har kunnat få perspektiv. Det där låter kanske konstigt men det är ett faktum att större delen av min tid spenderas på skolan och att lovet nu var första gången jag var ledig i mer än en hel dag i sträck. När jag nu fick vara ledig så insåg jag att jag har fler behov och drömmar än de jag lyckas stimulera på skolan.
Så nu sitter jag här med vågskålen framför mig. Valet i den ena och kvalet i den andra. Kanske behöver ge det en termin till innan jag ska våga ta beslut åt endera håll.

Skulle vilja åka och hälsa på vänner. Det finns så många jag vill träffa. De två bästa egenskaperna med att ha de man tycker om på avstånd är för det första, att man lär sig att uppskatta dem när man saknar dem och för det andra, tågresorna.(sitter kommatecknen på rätt ställe i föregående mening? jag får aldrig styr på de där kommatecknen.) Jag gör inte annat än att älska tågresor. Ju längre desto bättre. Tvångsrehabilitering skulle man kunna kalla det. Som om någon sa åt en att "Ta fem timmar och tänk nu." Man borde förbjuda datorer och telefoner och allt annat som håller en frånvarande tågupplevelsen. Max ett par hörlurar med bra musik eller en bok eller nåt. Datorn har nog med plats i våra liv ändå, och så bekvämt [läs avstängt/avslaget] behöver väl inte allt vara.

För att avsluta ber jag om tillåtelsen att implementera detta glädjekorn i er vardag såsom det gör i min egen just nu. Vad är Det för språk jag använder... Cut the crap! Hoppas det smakar. Här kommer en bra låt med fin video.

tvåtusenåtta rimmar på gråmusenråtta

2009-01-02T02:24:00.027+01:00

Jaha nu var det dags. Obligatoriska årsredovisningen skall med glädge (och kanske lite sorg) genomföras. Först och främst måste jag nämna Vampire Weekend som jag just nu lyssnar på och som är ett av årets stora musikupptäckter.

Innan jag börjar med allt det där så måste jag bara få säga att det är tråkigt att få vinterkräksjuka över nyårsafton. För att tillägga så måste jag också påstå att det är dumt och onödigt att ha sönder andras cyklar. Om dom verkligen måste ha sönder en cykel så kan dom väl ha sönder sin egen dumma cykel. Har dom ingen cykel så borde dom skaffa en egen och samtidigt skaffa en boxningssäck eller nåt. Åhhh satans sabotörer. Det är nästan så att jag måste gå ut och ha sönder en cykel själv.
Om jag hade råd skulle jag köpa en cykel åt varenda en så kunde dom ha sönder sina egna bäst dom ville. Min ska dom låta bli.

Jaja...

Egentligen vet jag inte riktigt vad jag vill ha sagt med en sån där årsredovisning men det är roligt så därför blir det så.

Året har bestått av flera flyttar och hela tre olika städer. Nu när jag tänker på det så känns det ganska mycket. Jag slutade i gävle tillslut och det var inte mer än rätt. Kom efter låga förhoppningar och med lite tur in på skolan som jag tycker mycket om. Jag känner mig glad över att ha fått vara med Nicke och Louise och det känns jättefint att ha träffat Jossi och alla från skolan. Däremot känns det tråkigt att jag har tappat folk på vägen och önskar att dom kommer tillbaka.

Ähhh fuck it! Känner att jag inte var beredd på att det skulle vara jobbigt nu. Jag låter bli det här och lägger upp några bilder istället.

Grön januarimorgon med syster Åsa och Leo.

Häftiga februarimöten på förskolan rektangeln. My homie Oliver!

Stockholmslägenheten i mars.

Aprilsyskon

Vindögd rökare i maj

Flyttade till Myre i juni.

Häsja hö...

och bada i det stora badkaret i juli.

Födelsedagsfull en augustikväll.

Födelsedagsbakis en augustimorgon.

Augustipromenader-

Agera husband åt 140 åring.

Augustikvällar vid havet.

Flytta till gävle i september.

Höstfota med Pj.

Första snön med Jossi den sista oktober.

Öl och skivkväll i november.

långhårig och uttråkad under decemberlektion.

Stiga high speed överlevnadskit.

Jul.

Hej och hå. Nu var klockan 04:27. Icke godkänt. Har kollat igenom nästan alla foton från det senaste året. Det tog ju sin stund.
Nu ska jag sova och bli frisk.

God morgon!

Ps. Mitt nyårslöfte är kanske att skriva med stor bokstav. kanske... Ds.

fantastiska herr räv

2008-12-29T14:31:00.002+01:00

jag lyssnar på apostle of hustle efter tips från peders blogg. bra är det banne mig.
läste mig nyss till att wes andersons nästa film ska baseras på en saga av roald dahl. det kan ju inte bli annat än fantastiskt.
nu blir det lite heroes sen till myre för julfirande.

hej och hå hå hå

i japan väntar kråkor på grönt ljus innan de går över gatan.♦

2008-12-29T01:55:00.008+01:00

nu är klockan sent och det är dags för sängen. vill bara bjuda på det här fina.
imorn blir det ännu ett julfirande. det blir trevligt men sen får det banne mig vara nog.

god natt

min egen tysta plats.

2008-12-27T18:09:00.003+01:00

äntligen sitter jag i min egen fåtölj framför min egen dator och lyssnar på allt annat än julmusik. bing crosby får vänta länge innan han får höras igen. en fin jul med brist på storasyster. hon blev tvungen att stanna i gnesta för diverse elaka vinterkräksjukors orättvisa attacker. annars var det fint. ovanligt lyckat julbord och fin stämning och fina presenter åt alla håll. jag har bäddat om sängen i nya fina sängkläder och bytt handdukar. satt på mig nya byxor och kokat lyxkaffe. byxorna fick jag iofs ut genom diverse byten på affärer och en viss övertalning om självförunnande. (kan man säga så, självförunnande?)
nu ska jag vara själv och bara vara en stund innan jag får efterlängtat sällskap lite senare på kvällen. jag tycker om att vara hemma. min lägenhet, min mat, mina saker och min tid, helt själv.
fick också beatles - revolver och enter the wu-tang på vinyl. det var för bra. måste skynda mig att få tag på pengar till ny spelare. när jag tänker efter var det ju helt fantastiskt. fina burkar och nicklas roliga inköpsmisstag. bra böcker... åhh äntligen bra böcker.

bra byxor.

2008-12-16T23:05:00.000+01:00

kung med familj på besök

2008-12-16T01:51:00.003+01:00

klockan är mycket och jag känner mig duktig efter att ha knåpat ihop stora delar av en låt på gitarren. gitarren fick sällskap av sång och bra text. kom hit så får du höra för jag vill visa.
imorgon är det heldag med hållfasthetslära och mekanik. det känns jobbigt. jag vet att jag med största sannolikhet kommer att få underkänt på tentan. tyvärr så tror jag att jag redan har gett upp lite och låter möjligheterna att lära mig glida förbi. det är som det är. får lösa det en annan gång. läsa in i efterhand eller nåt. efteråt blir det tomteverksamhet i verkstaden. började så smått idag och det var roligt och gick ganska bra. pappa kommer gillart.

fick brev, eller ett superfint vykort var det, av louise/lois imorse. det föreställde kungafamiljen och hade små påklistrade varelser på det. det var superfint och gjorde att dagen fick en ypperlig start. tack snälla!
om det finns flera som är sugna att skicka ett vykort eller annat skoj så gör det.

nej nu måste jag lägga mig. får avsluta med ett panoramafoto över panoramafönstret i klassrummet.

det blå skåpet.

2008-12-09T00:04:00.003+01:00

klockan är fem över tolv och jag klev just innanför dörren. har varit i skolan från klockan åtta i morse tills nu. äntligen är jag klar med allt inför redovisningen av vårt pågående leksaksprojekt. leksaken heter musicbox och det fiktiva företaget som tillverkar den heter det blå skåpet. som synes på bilden är det en kub med ett instrument på var sin sida. jag är nöjd. den blev tjusig med undantag på den dåliga finishen på det vita. nu måste jag laga mat så jag har lunch till imorgon. stora redovisningsdagen!

the more you give the less you have to carry.

2008-12-02T01:01:00.003+01:00

klockan är sent sent och jag lyssnar ohälsosamt högt på fleet foxes. lägenheten ser ut som en krigszon efter fotosessioner och diverse tillfälliga lösningar. min jättefina stol har gått sönder så datorn körs genom tv:n men då måste jag sitta nära för att kunna se och därför har vardagsrumsbordet flyttats och det mesta är i allmän oordning. här sitter jag nu på golvet mitt i rummet och allt runt om mig är lite konstigt. lite tidigare kände jag mig ledsen. förstår inte var det kom ifrån. det var ett tag sedan nu. (jag höjer lite till. grannarna kommer kasta saker på mig sen.) det kanske behövs av någon anledning men jag har inte energi för att vara annat än på topp. det låter kanske ologiskt. det jag menar är att jag känner att jag har så mycket att göra att jag måste hushålla med min energi för att inte bli alldeles matt.
igår eller dagen innan så gjorde jag en grej på gitarren som är hypnotisk. det är bara en kort liten grej på sex ackord men det räcker för att jag ska kunna sitta och spela den av och an i flera timmar. lägga några enkla sångstämmor över och bara njuta av vemodet. jag tror att det är det. vemod alltså. det är så himla svårt att beskriva men så himla lätt att förstå.
nu ljudar les paul & mary ford. det är konstigt men bra.

om någon har en vinylspelare att sälja billigt så säg till! jag är i desperat behov och väldigt fattig.

los fotosessionos.

avslutar med lite tiger lou innan sömnen. nya skivan bara växer och växer.

ted

2008-11-28T01:18:00.001+01:00

igår blev jag tipsad om en hemsida. www.ted.com
den är värd dagliga besök. kolla här t.ex. http://www.ted.com/index.php/talks/rives_controls_the_internet.html

eller här
http://www.ted.com/index.php/talks/ursus_wehrli_tidies_up_art.html

eller här
http://www.ted.com/index.php/talks/chris_abani_muses_on_humanity.html

fantastiskt.

god natt!

natural california raisins

2008-11-23T23:27:00.002+01:00

nu ljudar neutral milk hotel i högtalarna. vi har en tio minuter lång relation hittills och den verkar bli fin.
imorgon ska det presenteras leksaksindustriresearch (långt ord) och jag har inte pluggat. tror nästan ingen har hunnit färdigt så det är kanske ingen panik men det känns lite jobbigt. första gången i skolan nu som jag inte hunnit med ordentligt.
oh comedy är en bra låt.
dagen har bestått av bakfylla, god mat och obligatorisk filmtitt. det har varit jobbigt med huvudvärk men fantastiskt mysigt. hemmagjord potatismos med klumpar och perfekt apelsin till efterrätt. saker smakar och luktar väldigt mycket nu för tiden. att sluta röka och snusa är nog bästa besluten jag tagit på mycket länge. känner en helt ny ork som jag inte känt förut. känner mig starkare och friskare.
fick en fin liten russinask idag. den var ytterst behaglig i sin litenhet. snart tror jag vi ska ha ett projekt med förpackningar. jag ska använda den som förebild då. upp på hyllan med dig bara.

nu ska jag läsa arthur gordon pyms äventyr av edgar allan poe.

fågelunge

2008-11-16T03:02:00.002+01:00

klockan är tre och jag lyssnar på mig själv. det var länge sen men nu återupptäckte jag min myspace lite och fann några låtar där. äntligen äntligen är min låda klar. under en lång tid nu så har jag och klasskamraterna lagt vår fritid på att bygga låda, räkna matte och bygga prototyper m.m. imorgon ska jag vara ledig och det känns helt konstigt. eller jag kanske behöver gå dit och plugga lite mekanik men det borde inte vara så farligt. dagarna har varit väldigt långa de senaste veckorna. jag har sällan ätit kvällsmat före nio - tio på kvällarna. känner mig trött. egentligen vill jag sova men vill verkligen hinna uppleva lite ledighet så jag får svårt att gå och lägga mig.

idag slutade jag snusa. när jag slutade med rökningen så var det jobbigt men samtidigt kände jag mig glad för att det gick och jag blev stolt över mig själv. nu känner jag mig bara lite ledsen och känslig. hoppas det där värsta släpper hyfsat snabbt.

vi har köpt ett nytt stiga play off. nu ett high speed edition. det är helt sanslöst. fantastiska fantastiska stiga. mycket stor respekt borde tilldelas uppfinnarna av bordshockeyspelet.

roten ur 16/2,3 upphöjt i minus elva + 4,1 = x = gå och lägg dig

2008-11-12T01:13:00.004+01:00

nu är klockan kvart över ett på natta och jag lagade nyss mat genom att steka köttbullar och blanda pulvermos direkt i matlådan. slött sa räven. trött sa claes.
kom hem halv elva från skolan. nio till halv elva är en lång dag. kom på att med ett avbrott i lördags så har jag varit i skolan i fjorton eller kanske femton dagar i sträck. mycket sa räven. blodtrycket sa claes.

nu ska jag sova och imorgon ska jag kolla på pras i matsalen på skolan. bizzarrooo
först på globen med fugees sen i matsalen. jag ska ha kavaj på mig. det känns skönt att lämna arbetskläderna på hyllan.

ekvationslösningar i tre steg borde inte få finnas. herre gud vad svårt.

Broken Heartbeats Sound Like Breakbeats

2008-11-10T00:50:00.003+01:00

det är natt som vanligt och lyssnar på preston reed. han är fullständigt tokig.
ikväll har det tittats på nya narnia-filmen. den var fruktansvärt dålig. om man tar en påse med värdelöshet och kastar den i en gryta med skräp då får man prins caspian. usch. som tur var preston i närheten och livade upp mig med sitt hejdundrande gitarrspel.
en ny kurs har börjat. mekanik och hållfasthetslära heter den. vi repeterar matte d för att kunna komma igång med det svåra sen... vadå det svåra sen? jag kan ju inte matte alls. bara matte d är som grekiska för mig. just ja vi använder oss av grekiska i matten. ahhhh!!

imorgon ska jag göra en sko i studiolera åt michael jordan.

god kamratskap, stora mängder musik och bordshockey är räddningen från galenskap. erlend den gamle räven kan inte snurra längre. han har vi spelat sönder.

PLAY OFF

knock out

2008-10-31T02:36:00.003+01:00

det snöar ute. och det blåser och blixtrar och det piper i treglasfönstret framför mig. "nu ska ni få se på andra bullar" sa farbror blåst och fröken blixt, nu blir det hus i helvetet.
blev tvungen att gå ut och fota lite. det var korkat av mig. tjugo minuter efter utgång var det dags för ingång. jag fick hänga av mig kläderna i badrummet för att inte blöta ner hela lägenheten. till och med tröjan som gömdes långt innanför min utomordentliga vinterjacka var blöt på sina ställen. nu är det uppkrupen-i-fåtöljen-i-myskläder-fenomenet som gäller. varför blir det alltid så?

jag spelar gitarr. mycket gitarr... mycket blir dåligt men en del lyckas på sina sätt bli riktigt bra. just nu plinkar och plonkar jag med det krångligaste jag hittills har gjort på en gitarr. det är inte det finaste jag gjort men det är fantastiskt roligt att spela och det utmanar mina kunskaper. det känns bra.

nu ska jag upp väldigt snart. känns lite jobbigt att jag sover så dåligt. har svårt att gå och lägga mig på kvällarna. konstigt nog så är jag väldigt lite trött. det är jobbigt på morgnarna men annars går det bra. om jag fick välja så skulle jag vilja ha samma dygnsrytm som mina föräldrar. vakna klockan sju och vara utvilad. tidig morgon är nog min favorittid på dygnet. tomma gator som sakta vaknar till liv. gillart!

kanske skulle jag läsa lite i min bok. nordiska träd och träslag heter den och dess främsta uppgift är att agera sömnpiller. läser jag två rader så får ögonlocken en ordentlig match. smack boom bang.

jag ger upp. 1-0 till björken och furan. dubbel saltomortal rakt ner i sänglinnet..

annan tid samma kanal.

2008-10-27T01:33:00.003+01:00

simone white är fantastisk. lyssnar på hennes I Didn't Have Any Summer Romance. helt och hållet makalöst. i didn't have any summer romance, nobody bothered to break my heart in two.
igår fotade jag en fågel som satt i trädet utanför mitt fönster. sen insåg jag att jag hade tagit ett nästan likadant foto för kanske en månad sen. jag letade på det gamla och klippte ihop de två. fint att se dom sitta där på nästan samma grenar med en månads tid mellan dom. bara löven talar om att det inte är samma tillfälle.

vill ha en fin lokal. någonstans att röra mig på. kanske dansa, kanske bara hoppa omkring. vet inte riktigt vad jag vill göra där men jag vill ha en lokal. en fin en.
nu ska jag röra mig mot sängen. inte för att sova utan för att stå på huvud.

detaljrikedom

2008-10-24T02:32:00.005+02:00

jag lyssnar på iron & wine - radio war. det låter bra. nästan juligt. jag känner dock inte många julkänslor. håller mig gärna ett tag till.
idag stämde jag gitarren i ett öppet E. det var länge sen och jag hade nog nästan glömt bort hur roligt det är att spela med accordstämd gitarr. hur man än gör så låter det bra. nästan...
nyss läste jag lite i peders blogg. det gjorde mig glad. han skriver vardagligt och ärligt. det uppskattas. tittade på några bilder han hade fotat och blev sugen på photoshop. redigerade en höstbild jag tagit och fick i färgvalet svårt att bestämma mig. det sägs ju att det är detaljerna som gör den stora skillnaden. det håller jag nog med om. jag sparade bilden i två exemplar. detta får vara en beskrivning på hur de små detaljerna gör den där skillnaden.

nu ska jag sova och imorgon ska jag fixa detaljer.
fint ska det vara!

2008-10-23T01:56:00.002+02:00

det är bra. någon berättar och någon lyssnar. en i taget och båda samtidigt. först kasta ur sig och sen lyssna och sen formulera och sen får det låta hur det vill. helt plötsligt är det där. först hållplats "mötet" sen reser vi tillsammans. jag gillar att resa, både för mig själv, och i sällskap. livet är resan och livet är tåget. dela vagn och dela kupé. varsin sits, varsin historia.

gillart

Brudmarsch efter Larshöga Jonke

den jag är är den jag är och är jag inte den jag är är jag ingen

2008-10-20T23:36:00.004+02:00

jag lyssnar på the decemberists och låten med längsta titeln. "The Island: Come & See/The Landlord's Daughter/You'll Not Feel The Drowning"
bra skit! jag vill dansa. jag vill lära mig dansa. det känns outforskat och spännande. mycket har jag testat men inte dansen. ser dom röra sig på scenen och det rycker i kroppen. gör så många piruetter att jag nästan faller in i tv apparaten i min trånga lägenhet.
äntligen sitter mina hyllor på väggen. köpte hyllplan och sågade, betsade och lackade. dom blev inte som det var tänkt men dom blev klart godkända ändå. det gör mig glad. jag blir glad av att ha det fint. det känns viktigt. dom är fyllda med film och böcker och det ser fint ut. nu är det inte mycket kvar att fixa.

imorgon är det redovisning på vår fågelholksuppgift. prototypen blev rätt bra och färgproverna okej men tyvärr har jag alldeles för lite skisser på funktioner och annat. hoppas det blir bra ändå. fågelholkar är för övrigt väldigt trevliga. bra street art grej. hoho nu väcks det idéer.

färgprov/skiss:

det är nu nästan en och en halv månad sen jag rökte. jag cyklar farligt fort för att testa min kropp. vet inte om det finns en egentlig skillnad eller om det är något jag inbillar mig men jag känner mig frisk. som en nötkärna faktiskt.
bra skit!

den jag är är den jag är och är jag inte den jag är är jag ingen
det hör till tingens natur

tingens natur

2008-10-15T01:10:00.007+02:00

klockan klockan klockan. alltid denna klocka. som vanligt är den lite för mycket. lite för sent. byter tid mot text. så känns det. så fort klockan drar iväg så skriver jag. antingen här eller i något annat textformat. för några dagar sen skrev jag en låttext. eller jag skrev en hel låt. äntligen! det var länge sen jag lyckades förena mitt spelande med mina texter... nu gick det.

"Faller i intervaller och kallar tårar för missriktade kalla kårar"
så börjar den och den är banne mig bra. tingens natur, så heter den.

imorgon är det eget arbete med vår nya kurs som gäller. design och produktutveckling. vi ska göra en fågelholk. ypperligt bra uppgift. vår lärare är soft. en industridesigner som jobbat med kosta boda och en massa såna där häftiga företag. han känns bra. det gör faktiskt alla lärare hittills. läraren vi hade i formlära fick mig att släppa på orimliga prestationskrav. krav som suttit ända sedan gymnasietiden lyckades hon slita bort på bara några ögonblick.

tittade på tv lite tidigare. de pratade om kärlek och om ett hormon som frigörs i samband med kärlek. detta stog om detta hormon på wikipedia. "Enligt vissa forskare ger oxytocintillförsel bland annat upphov till lugn, minskad smärtkänslighet. har en lugnande effekt och stimulering av tillväxt och läkning."

i programmet sa dom att kärlek stärker immunförsvaret och om man lider av "brustet hjärta" så behövs det solljus.
när jag tänker på känslor så ser jag dom som något som är ganska separerat från kroppen. borde kanske tänka om. uttrycken "en klump i halsen" eller "fjärilar i magen" kommer ju från något.

"självaste jaget skulle chanslöst bli avlöst av grundlöst nyansbefriat svart.
jag skulle stanna och stega bakåt till platser jag redan vart."

det tar sig sa pyromanen

2008-10-09T02:35:00.003+02:00

klockan är sent och jag väntar på att akvarellfärg ska torka. jag är dålig på att plugga i tid. klockan blir alltid mycket. igår lagade jag mat klockan halv två och klev upp vid åtta.
min hemläxa är att göra en bild med akvarellfärg. det ska vara en landskapsbild som får se ut hur som helst. det är bara ett par få tekniker jag behöver hålla mig till. fantastiskt. du skriver tenta, jag målar akvarell.
nu ska jag måla en smutsig fabrik på min rosa-blå himmel.

Come On! Let's Boogey to the Elf Dance!

nu när världen faller samman

2008-10-06T02:54:00.003+02:00

natten ligger tät utanför fönstret. lyssnar och småtittar på david ford - go to hell på youtube. fantastiskt skickligt gjort. tack micke och stefan för tipset. precis utanför mitt fönster står det ett träd. varje dag så ser jag tydliga skillnader på hur det blir tröttare och tröttare. löven lossnar sakta men säkert. ett efter ett. och den gamla skolan som ligger bakom blir lättare att se.. den är fin men trädet är finare. eller var åtminstone finare.

jag läste igenom några gamla texter för en stund sen. en rad fastnade..
det finns dom som vill stanna
nu när världen faller samman
jag är en av dom

nu borde jag tvinga mig i sängs. det kommer inte fungera. försöka skriva lite istället. jag vill skriva igen och jag har börjat så smått. det är bra. märker att jag mår bra av det. NU JÄVLAR! nu jävlar i mig ska det skrivas av..

Höstplats friheten

2008-10-02T01:34:00.002+02:00

Tiden tickar sakta framåt.
Klockan är halv två.
Året är tvåtusenåtta.
Jag vänder och vrider.

Månaden är novemberkall i oktober och jag fryser.
Går länge ute för att kunna stanna inne desto längre.
Sjunger med i refrängen till låten som gör att jag ryser.
Dansar tills jag svettas för att rummet inte ska bli trängre.

Sömnlös sätter jag mig i dåsiga tankar.
Väntar till att klockan slår över
och tröttheten hämtar drömmarna som lättar ankar.
Ibland vaknar jag och undrar vart jag är.
God planlösning det kan jag se
teak, björk, ek, ceder,
linoleum och matta.
Sen kommer det till mig.
Höstplats friheten där är jag.
Fotspåren rinner ur mig och känslan av då är vag.
Tiden blev plötsligt nu och klockan är över två.
Året är detsamma som förr.
Stegen framåt är små.

Tiden tickar sakta framåt.
Jag vänder inte.
Jag vrider inte.
Jag stannar
för att vara framme.

raketen Sverige, månadens ställe

2008-09-29T01:49:00.004+02:00

som vanligt är klockan lite för mycket. jag lyssnar på bob hund och känner mig rätt nöjd efter en bra dag. vaknade och tog det lugnt ett tag innan anders ringde och kollade om jag skulle med och storhandla. anders, pj och fredrik kom förbi och vi åkte till ica maxi. det var väldigt stort. jag köpte mycket mat. sen hem och äta.
lite senare begav jag mig ut på höstpromenad med pj. vi gick länge och fotade tacksamma gula-löv-bilder. så väldigt fint ute nu. sen blev det titta på tjugo minuter av en film som var usel och sen tvätta. gävle är fantastiskt.

det är nu sexton dagar sedan jag rökte. känner mig som kung av världen. jag har iofs snusat under tiden men det har också varit mindre än vanligt. nästa steg blir att sluta med det också. och om jag fixar det så ska jag banne mig ta tag i dygnsrytmen sen. hälsan själv, det är jag det.
nu lyssnar jag på cajun dance party.
It feels like this, as I walk the streets and I stalk the leaves on my way home,
Look down at my shoes, to see how I move.
tjusigt!

cape cod kwassa kwassa

2008-09-25T01:18:00.003+02:00

idag hörde jag en låt på radion. nu har jag letat på den. cape cod kwassa kwassa med vampire weekend. den finns att lyssna på här: http://www.myspace.com/vampireweekend
bara fantastiskt och om du ändå lyssnar på den så lyssna på m79 också.

klockan är alldeles för mycket. jag ska upp tidigt och borde verkligen ligga i sängen. imorgon är det formlära och materialteknik. streckgubbar och nordiska träslag. jag lär mig.. jag sitter i den nya lägenheten. den är nytapetserad och ganska fin. först kändes den inte så bra men ju mer jag är här desto bättre känns den. måste köpa några saker.
det mesta känns ganska bra nu. skolan, staden och alla nya bekantskaper. solen har skinit i flera dagar. haha jag bir bara gladare och gladare ju mer jag skriver.
för några dagar sen hörde jag en låt som var bra, den var av mando diao. det trodde jag aldrig men så var det. måste skärpa mig med fördomarna. pop-claes, that´s me!
när jag ändå länkar till saker så måste jag tipsa om en video som är väldigt fin. gå in på följande adress: http://www.vimeo.com/. väl där så finns det en video någorlunda nära mitten av skärmen som heter the fourth av michael brodner. titta på den. igång med helskärm och höj volymen. den är som att använda sandpapper istället för slipmaskin, de enklaste medlen är oftast de bästa.

min klass!

god natt!

Min jävla motionscykel

2008-09-16T10:16:00.003+02:00

det är sällan jag har blivit glad över att någon har försökt sälja något. men det här var bara mysigt.
http://www.blocket.se/vi/18065383.htm?ca=5_s

jag är sjuk. kan inte andas och inte svälja. försöker få upp värmen i huset men det börjar bli ganska svårt. jag har mössa på mig inomhus. ibland är det lite jobbigt att bo ute på landet. just ja. jag har fått en lägenhet! om jag är frisk imorgon så ska jag skriva kontrakt tror jag. tjugofyra små ynkliga kvadrat. det får duga så länge. om jag inte trivs så kan ju fortsätta leta. men det viktigaste är att jag kommer iväg nu. har tröttnat på att åka femtio minuter varenda morgon. och jag är trött på att allt ska vara så himla omständigt här ute. nu ska jag titta på någonting och lite senare ska jag ligga i sängen och försöka plugga.

humpa humpa

nya tider, gamla tider.

2008-09-14T18:38:00.020+02:00

jag fick tag på en scanner. det gjorde mig glad. har scannat och scannat och scannat. gamla foton från högstadiet och gymnasiet. ska nog börja gå igenom foton från mamma och pappa sen också. har inget själv från när jag är riktigt liten. måste lägga upp några bilder..

någon gång på högstadiet...

ute på fotoexpedition med johan..

minns egentligen inte så mycket men här kommer jag ihåg att johan klättrade upp i en basketkorg för att fota.

mycket dramatiskt skulle det vara.

där fick johan vara med också. tjusigt.

sen blev det gymnasietider och då rök håret..

ojoj vad ung jag känner mig.

jag ville posera och markus ville skoja. det var helt rätt.

uppe i en av bildsalaran med sara.

det händer saker igen. det känns bra. jag ska bli frisk. dels för att jag är förkyld nu och det vill jag tillfriskna från. sen vill jag bli mer hälsosam. igår slutade jag röka och om ett tag om det går bra med rökningen så slutar jag snusa också. när jag får en lägenhet ska jag börja cykla till skolan. jag ska äta bra och försöka sova vettigt. det blir nog det svåraste. sömnen är en lurig liten jävel.
det känns skönt att ta tag i sig själv. för det är det jag gör. tar tag i mig själv. fångar mig själv i fallet och drar mig upp och klättrar högre. det låter dramatsiskt men det är precis så det känns. livet är en actionfilm.

springa naken

2008-06-02T22:34:00.004+02:00

.....Nu har jag stirrat på tangentbordet i flera minuter utan att veta vad jag ska skriva. Jag känner att jag vill skriva här men vet inte vad jag har att berätta. kanske att jag flyttar snart, eller att mitt halvt vakna - halvt sovande intellekt går bärsärkargång i mitt känsloliv. jag blandar just nu en coctail av tomgång och rädsla och kryddar den med en gnutta "jag-vill-springa-naken-på-natten-och-skrika-att-jag-älskar-dig-till
-ett-soundtrack-av-vangelis-peppar"

Nu skrev jag tio rader och tog bort dom på en gång. Jag är definitivt öppnare än vad jag önskar ibland.
Det gäller åt andra hållet också nu när jag tänker efter.
Ähh here it goes. Jag är fullständigt livrädd. Jag ska flytta hem och är livrädd för vad som kan hända med mig.
Jag är rädd att jag inte kommer in på skolan och helt plötsligt bor någonstans där jag trivs med lite för lite och skaffar något jobb jag inte vill ha bara för att få nåt att hålla tag om mig. Att skapa en vardag jag inte vill ha och bara vantrivas och få småstadsångest och AHHHH
Å andra sidan så kanske jag hittar lite inspiration och börjar skapa och trivs jättebra med att vara bara för mig själv för ett tag, och det kan ju faktiskt hända att jag kommer in på den där skolan och att allt bara löser sig. Kanske jag får en bra utbildning, en fin lägenhet och flera fina relationer.

Ett annat ämne!?
Jag tror jag hatar böcker.
Eller jag hatar inte böcker men jag hatar allt det där dom gör med mig. (När dom inte är sådär livsförändrande-bra och bara ignorerar alla mina egentliga känslor inför pappersångesten)
Så fort jag slår upp en bok jag länge velat läsa eller som på något sätt verkar intressant så tappar jag intresset.
Jag tror jag måste tacka två ting. Skolväsendet och ungdomen (helst i kombination) All den där pressen jag inte kunde hantera med att alltid hinna klart med skolarbeten och recensioner av svenska månadspocketböcker av Jonas Gardell. Ett ufo gör entré. Säkert klockrent men totalt söndertrasat av tidspress och en allt för liten lust att sitta i ett otäckt klassrum där det droppar illaluktande vatten från taket. Jonas hade säkert kunnat hjälpa mig med mycket om jag bara hade fått gå igenom hans historia i min egen takt.

Hörru fröken jag kan inte läsa en bok på en vecka, jag är tretton bast och fjortonåringarna står runt hörnet och vill antingen bjuda på cigg eller spöa mig.
Och har jag din bok i handen så lär det väl inte riktigt hjälpa min förargligt nedvärderande bögstämpel att försvinna när jag redan har långt hår och titt som tätt bär smink.

Det sitter nog kvar det där. Mina ungdomsår kanske vaknar upp och slår mig med en otydlig, nästan omärkbar, smäll på käften varje gång jag öppnar en bok.
Jag behöver nog ändra på det jag sa tidigare.
Jag hatar inte böcker, jag kanske rent utav älskar dom, men jag hatar vad dom gör med mig.

Nu ska jag börja på en bok.

erlend svik mig inte

2008-04-28T16:13:00.002+02:00

klockan är en bit över fyra och jag lyssnar på cat power via itunes. jag har sen i fredags torskat och blivit apple-nörd. min första ipod är införskaffad. cat power är en ganska nyfunnen bekantskap och det verkar lovande.

det är flytt på gång. (bilden ovan är platsen vi lämnar) tillbaka till sandviken. det känns, det känns... hmmm. det känns speciellt. på många sätt ska det bli jätteskönt att komma hem och träffa gamla godingar och ta mig lite tid för saker som jag inte har fått plats med här. nicke och jag pratar om studiobygge, det kan bli fett.
men åhh, samtidigt känns det tungt. jag är rädd för att hamna i gamla mönster. jag vill fortsätta utvecklas och växa och här finns det mycket som hjälper mig att göra det. inte lika mycket i sandviken.
framförallt känns det jobbigt att jag och emma inte ska bo ihop. jag är rädd och det känns ibland överväldigande läskigt.

nu ska jag koka kaffe. sen ska jag dricka kaffet. sen ska jag försöka att inte försöka hitta på nåt att göra. skulle vara skönt att bara vara. kanske lyssna på musik och stå
lite.
i mitt förra inlägg så pratade jag om en text. förljande är ett kort utdrag ur den.

Lägger cement
Runt mitt fundament
Och säger
Här ska saker stå
Inget ska ändras
Inget får formas
mitt allt har en motpol
intet får inte förgå

så om jag undrar
svara svarslöst
att livet är vårdslöst
men alltid fångar
mitt i vårt fall
så ska jag svara
att livet är svårlöst
och att intet
är mitt kall