torsdag, februari 11

Ögonblick

Efter att ha legat sjuk i en förkylning i fyra-fem dagar så börjar jag fundera. Till en början på varför jag blev så sjuk och svaret verkar vara att jag efter en oerhört stressig period i skolan avslutade ett projekt och tillät mig själv att slappna av. Således kom ansträngningarna ikapp med min tålighet.
Om det nu är så att det här stämmer så verkar det som om jag kanske behöver förhålla mig till vad jag gör på ett annat sätt. Jag behöver alltså lugna ner mig i skolan. Kan detta vara fallet? Tittar man på timmarna, tankarna och engagemanget så verkar det rimligt men jag vill inte. Jag brukar prata om min utbildning med ord om att jag funnit rätt, att jag får revanch på min oansvariga ungdom och att det är så förbannat roligt. Jag har till och med nämnt att jag känner ett syfte med det jag gör och jag kan nog erkänna att det är en känsla jag aldrig känt förut, inte i den större meningen iaf. Det känns som svåra val jag behöver ta nu. Om hur jag ska förhålla mig.

Nog om det.

Lyssna på detta, Dan Deacon, och i synnerhet första låten Build voice. Den är oerhört vacker och storslagen utan att vara pretentiös.

Jag har en känsla i kroppen. Den har att göra med titeln på bloggen. Jag tänker på det mycket. Att fånga dagen. Troligtvis världshistoriens mest kliché-artade uttryck men troligtvis också det viktigaste. Carpe Diem. Det spritter i kroppen när jag uppfyller kraven, när jag får dagarna att räknas. Det finns alldeles för mycket att uppleva och förstå för att över huvud taget ha möjlighet att släppa iväg den korta tid man har på annat. All den närhet, insikt och kunskap som finns där ute och inne i mig vill jag fånga. All den kärlek. Kärleken vill jag fånga. Hålla ömt och aldrig tappa taget om.

För ett tag sedan började jag skriva en låt om de här känslorna. Det är oerhört svårt att ge rättvisa åt så stora tankar men jag behövde försöka. Och oavsett om låten kommer sluta som en bra eller dålig låt så kommer tiden då jag skrev den ha uppfyllt de krav som behövs för att jag ska ha gjort det jag försökt beskriva. Genom att försöka beskriva känlan av att vilja fånga dagen så har jag fångat dagen. Det är en vacker företeelse.

Ett utdrag ur texten med stora möjligheter till grammatiska fel:

I can hear footsteps behind me walking away
people have left when i´ve wanted them to stay
But i don´t need pictures or evidence of you
and even if we're far away i hope you feel the same way to
We'll seize the day
wont loose it

Don't count your days make your days count
inverse reverse deny your doubt
silently spell the words
then let them loose like small birds
from your mouth
seize the days
we won't loose 'em

0 kommentarer:

 
 
Copyright © Don't count the days
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com