Idag klarade jag designprovet. Det betyder att när jag slutar programmet jag går har jag en examen i design. Varken mer eller mindre. För mig betyder det allt.
En gång var jag den struliga killen. Som inte fixade betyg. Som bytte skolor. Den där som egentligen, på papper, inte kunde ett skit. Vet inte om andra trodde det men det var vad jag trodde. År efter år efter år. Men om det var något jag hade så var det kreativitet. Den gjorde att jag inte föll för hårt. Jag klarade mig. Hela tiden med nöd och näppe. Hade för dåliga betyg för gymnasiet men genom den hjälp jag fick hamnade jag tillslut på bild och formlinjen på stipendie. Knappt godkänd i svenska men ett till stipendie för de texter jag skrev. Jag kunde inte skriva. Inte på papper... Visste knappt vart en punkt skulle sitta och jag kan det knappt än idag. Men jag hade min kreativitet. Det gick ändå.
En gång var jag killen som inte skulle någonstans. Precis honom. Alla vet vem han är. Idag är jag inte honom mer. Idag är jag en grown up fuckin' designstudent som ska någonstans. Från och med nu så kan jag våga se framåt, inte för långt, men ändå en bit. Varför? Jo för att det finns en plats för mig där framme.
http://open.spotify.com/track/0aXBFe4obZrnUe5SZTPXUW
tisdag, augusti 25
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag blev så glad när du smsade att du kommit in. Pappa måste trott att jag var tokig på det sätt jag reagerade när vi satt i bilen. Du är värd allt i världen. Inte svårare än så. Föråt att jag var så avtrubbad när du ringde på kvällen..men jag började väl bli sjuk på riktigt då. Och sedan har jag märkt att jag lyckas vara 'pigg' ca 2 timmar per dag sedan känner jag all värk och skit igen. Så nu sitter jag här och svarar på ditt inlägg dels. Försöker fixa det sista för skolan, funderar på att maila kursledaren och fråga hur illa det är att missa introduktionsdagen, hur myket man missar oh så. För jag vet inte när jag blir frisk. så snart som hoppas jag ialla fall. Jag hoppas att jag kan se framåt som du har beslutat dig för.Puss på dig darling
Du är en solskenshistoria :) Men glöm aldrig vart du kommer ifrån i lycka och framgång, det gör jag ibland och då kan livet bli surt som ett omoget äpple. Undra hur långt man kommer på kreativitet? Hur långt som helst kanske? Tydligen! Jag blir lika glad varje gång du lägger ut nått i din blogg, det är som ett beroende :) Läsa-Claes-blogoholic :D Grattis till en framtida examen i design och formgivning 180hp :P
/ Emma
Jag blir så lycklig av läsa detta inlägg att jag inte vet var jag ska ta vägen. Gå och väcka Peder med en puss kanske! Haha
Karolina
Skicka en kommentar